Där Sydkorea och Nordkorea kan mötas

Det är inte bara Nordkorea som fortfarande präglas starkt av sin historia. Också i dagens sydkoreanska samhälle finns starka opinionsströmningar med rötterna tydligt fast i den koreanska historien. En av de starkaste är den anti-japanska, som har sin grund i den japanska kolonialismens övergrepp i Korea. De anti-japanska stämningarna är starka och finns ständigt under ytan, och tenderar att blossa upp särskilt då händelser med koppling till Japan gör det.

Detta såg vi senast under veckan, då det avslöjades att den sydkoreaska regeringen i hemlighet, utan parlamentarisk inblick i processens tidigare skeden, har ingått ett militäravtal med Japan om utbyte av hemliga uppgifter om Nordkoreas militär. Avtalet offentliggjordes bara dagen innan det skulle undertecknas, och har orsakat stor vrede bland den sydkoreanska allmänheten. Hittills har en av Sydkoreas högst uppsatta militärrådgivare valt att avgå efter affären (politiska avgångar är relativt vanliga i Sydkorea).

I denna fråga ligger, för ovanlighetens skull, den nordkoreanska statens linje nära den allmänna opinionen i Sydkorea. Nordkoreas nyhetsbyrå har jämfört avtalet med undertecknandet av Ulsaavtalet 1905 — ett av de viktigaste stegen mot formaliseringen av Japans kolonialherravälde.

En sammanfattning av en del av den koreanska kritiken mot Japan ges av den karikatyr som bland annat den omåttligt populära sydkoreanska politiska podcast-satirgruppen ”Nanun komsoda” laddade upp på sin Facebooksida under torsdagen (se skärmavbild längst ned i inlägget). Rubriken är ”Samma krig, annorlunda attityd”. Den vänstra rutan föreställer Willy Brandt (västtysk förbundskansler mellan 1969 och 1974), som böjer sig ned och säger ”[Vi] tar ansvaret för Andra världskriget och ber om ursäkt.” Bakom honom står (får man anta) en civil tysk som säger ”Trots att tiden går är det en självklarhet att be om ursäkt.”

I den högra rutan står, som kontrast, en japansk man som säger ”Vad är det för fel med att starta krig? Finns ingen mening med att be om ursäkt!”. Bakom står två karikerade japaner och håller i en banderoll med texten ”Sexslavarna finns inte!”, och till vänster sitter en staty av en gråtande koreansk sexslav på en stol (korrigerat, tack till kommentator för påpekande). Bildrutan är en referens till den kontroversiella frågan om japanskt erkännande av och kompensation till de kanske hundratusentals kvinnor som användes av japanska armén som sexslavar under Andra världskriget (varav en stor andel, förmodligen den allra största, var koreaner).

Nord- och Sydkorea står långt ifrån varandra politiskt, men möts inte sällan i sin gemensamma historia.