Andres Lokko
Man kan låtsas att man inte bryr sig längre, att man har gått vidare för länge, länge sedan men vissa ränder förblir lika randiga vad som än händer och hur lång tid som än går. Mick Jones leende och röst är en av de där evigt tatuerade ränderna.
I går eftermiddag stirrade han på mig från en vägg på den fina utställningen Street Fighting Man: 50 Years of Youth Protest på Savile Rows Flash Projects-galleri, i dag, om bara två minuter, talar han om vad som fick – och får – honom att ticka med min vän Matt Everett på BBCs 6Music i hans eminenta intervjuserie The First Time. Programmet ligger kvar där i minst en vecka om du vill lyssna.