Andres Lokko
Efter två – ärligt talat – djupt ointressanta transportsträckor till romaner är Philip Roths Nemesis, efter bara de trettiofem sidor jag hann läsa innan jag somnade i går, redan helt j-a briljant. He’s back!
Lektionerna i vad house egentligen är (se de märkliga kommentarerna under Stornoways fina italohouseballad) och betyder återkommer vi till på denna plats i slutet av veckan. Tills vidare får bilden av Trane här ovan illustrera ungefär vart vi ska.