60-talets hits: Vanilla Fudge!

You keep me hangin’ on med Vanilla Fudge nådde sjätte platsen på singellistan i USA 1968, två år efter Supremes hade en listetta med samma låt, skriven av Holland-Dozier-Holland. Vanilla Fudge gör en helt en annan version, en långsam, psykedelisk orgelmättad tolkning med tunga trummor. På albumet var låten sex minuter och 45 sekunder. Det funkade. Tyvärr upprepade bandet konceptet gång på gång så med tiden blev det tjatigt. De senaste åren har bandet återuppstått hur många gånger som helst för de som längtat.

Kolla in när Vanilla Fudge gör You keep me hanging on live nedan (eller här). Läs sedan storyn om bandet (SvD 1997-09-15).

Nästa avsnitt: I Never Loved A Man (The Way I Love You) med Aretha Franklin.

Tidigare artiklar i serien om 60-talet, klicka HÄR: Beatles, Bobbie Gentry, Little Peggy
March, Small Faces, Tages, Shanes, Four Tops, Jefferson Airplane, Troggs,
Manfred Mann, Doors, Turtles, Jackson 5, Beatles, Beach Boys, Ronettes, Cat
Stevens, Mamas & Papas, Nilsson, Spencer Davis Group, Young Rascals,
Mascots., Nancy Sinatra, Kinks. Procol Harum, Sly & The Family Stone,
Monkees. Move. Lou Christie. Julie Driscoll, Brian Auger & The Trinity. Sam
The Sham And The Pharaohs. Lemon Pipers. Harper¹s Bizarre. Donovan. Peter
& Gordon. Cilla Black. Electric Prunes. McCoys. Dusty Springfield. Animals.
Vikki Carr. Tom Jones. Carole King. Rolling Stones. Carly Simon. Shirelles.
Cliff Richard. Hounds. Gary Puckett & The Union Gap. Creedence Clearwater
Revival. Simon & Garfunkel. Beatles. Bob Dylan. Elvis Presley. Fifth
Dimension. Jethro Tull. Cyrkle. Barry Sadler. Roger Miller. Byrds. Supremes. Lesley Gore. Royal Guardsmen. Barry McGuire. Seekers. Bob Lind. Status Quo. Millie Small. Count Five. Herman’s Hermits. Petula Clark. Ike & Tina Turner. Santana, Bobby Goldsboro, Music Explosion. Melanie. The Crazy World of Arthur Brown, Who. Beatles-boxen. Mary Hopkin. Jeannie C. Riley. Temptations. Georgie Fame. Steppenwolf.

När Sonny Bono i Sonny & Cher skrev The Beat Goes On var det fråga om en vanlig poplåt, om än något suggestiv. Annorlunda blev det när Vanilla Fudge gjorde sin The Beat Goes On. En LP som var en blandning av Mozart, Cole Porter, Beethoven, Glenn Miller, Elvis och Beatles. Kennedy, Churchill och Bonos röster vävdes in i det hela. Ett rejält misstag, tycker gruppens medlemmar i dag. Och skyller på LSD.

Vanilla Fudge (vaniljkola) var bandet som satsade på covers. Deras stora hit var
Supremes-låten You Keep Me Hangin’ On i en orgelmajestätisk utdragen slow
motion- version som förebådade både Deep Purple och Led Zeppelin.
Inspirationen kom från Leslie Wests grupp The Vagrants (sedermera Mountain) som
också sysslade med kola-låtar. Även The Rascals var förebilder. Vanilla Fudge
tog deras blue-eyed soul och lade till lite psykedelia.
Gruppen var New Yorks svar på Västkustens acid-rock i mitten av 60-talet.
Organisten Mark Stein bildade The Pidgeons med basisten Tim Bogert 1966. Med
tiden tillkom gitarristen Vinnie Martell (från Ricky T & The Satans Three) och
trummisen Carmine Appice.

Första konserten gjorde gruppen på the Village Theater, som sedan döptes om till
Fillmore East. De spelade tillsammans med The Byrds och The Seeds och har
senare uttryckt sin lättnad över namnbytet från The Pidgeons. Annars skulle det
stått Fåglarna, Fröna och Duvorna på alla affischer.
Debutalbumet producerades av George ”Shadow” Morton, känd för sitt arbete med
Shangri-Las, tjejgruppen med låtarna Leader Of The Pack och Remember (Walkin’ In
The Sand). Här finns covers på Beatleslåtarna Ticket To Ride och Eleanor Rigby
och Bang Bang, Chers låt.
Beatlarna själv uttryckte sin beundran för gruppen och det sägs att ingen
lämnade George Harrisons hus utan att fått höra Vanilla Fudge spelas om och om
igen.
1968 släpptes både albumen The Beat Goes On och Renaissance. Alla sålde hyfsat.
Men gruppen började med de vanliga rock-bråken, tröttnade på låtarnas likartade
uppbyggnad och anklagades för att vara pretentiösa. 1970 sprack bandet.

Bogert och Appice bildade hårdrockgruppen Cactus och slog sig sedan ihop med
Jeff Beck i BB&A (Beck, Bogert & Appice). De andra satsade på en återförening så
sent som 1980 och gjorde skivan Mystery men den blev ingen succé. De spelade
dock live 1988 på ett jubileum för Atlantic Records. Både Appice och Martell är
aktuella med soloplattor i år.
Jon Lord från Deep Purple har sagt att ”vi ville bli det engelska Vanilla
Fudge”. Robert Plant i Led Zeppelin var förband åt gruppen och har konstaterat
att ”vi lärde oss mycket av dem”. Även Yes tog intryck.
Det är säkert dags för en hyllningsplatta vilket år som helst.
HARRY AMSTER