60-talets hits: Lou Christie!

I’m gonna make you mine med Lou Christie sjungs av mannen som mer än någon annan förtjänar epitetet kastratkungen. Killens hits är så sanslöst överbearbetade ibland men det hjälps inte, man fastnar för smeten. I’m gonna make you mine var gigantisk i USA men i Sverige är Lou Christie mer eller mindre okänd.
Så läs gärna min artikel från 1999 om Lou Christie, som nu för tiden turnerar med andra oldies-band och kolla sedan in videon till I’m gonna make you mine. Och här kan du höra Lightnin’ strikes, en annan av hans osannolika hits.

Nästa avsnitt: This Wheel’s On Fire med Julie Driscoll with Brian Auger and The Trinity.

Tidigare artiklar i serien om 60-talet: Beatles, Bobbie Gentry, Little Peggy March, Small Faces, Tages, Shanes, Four Tops, Jefferson Airplane, Troggs, Manfred Mann, Doors, Turtles, Jackson 5, Beatles, Beach Boys, Ronettes, Cat Stevens, Mamas & Papas, Nilsson, Spencer Davis Group, Young Rascals, Mascots, Nancy Sinatra, Procol Harum, Sly & The Family Stone, Monkees, Move. Klicka här.

Lou Christie slog igenom 1962 med The gypsy cried. Redan då fanns den karaktäristiska falsettrösten. Svenska The Hounds gjorde en cover och kom 4:a på Tio i topp 1968. Tyvärr lyckades de stava fel på omslaget till singeln och skrev The gipsy cried.
Lou Christie växte upp i Pittsburgh, utbildade sig i klassisk musik och sjöng i vokalgrupperna The Classics och Lugee and the Lions. Låtarna skrev han med Twyla Herbert, en kvinna som var 22 år äldre och därför beskrevs som ”något över 20”. Hon skrev Del Vikings hit I”ll never stop crying. De träffades när Lou var 15. Hon blev också känd för att kunna förutsäga vilka av deras låtar som skulle bli hits.
The gypsy cried sålde en miljon exemplar och kritikerna stoppade in honom i samma fack som Del Shannon och Four Seasons. Det tog honom 20 år att vänja sig vid artistnamnet Lou Christie, som
skivbolaget bara valde ut från en lista.
Även nästa singel, Two faces have I, blev en hit. Den tog Stockholmsgruppen The New Generation med Peter Holm (senare Monia och Joan Collins) som sångare hand om 1968 och nådde andraplatsen på Tio i topp. Lou Christie själv slog däremot
aldrig i Sverige.
Christie blev under en turné passionerat förälskad i Diana Ross men tvingades lämna henne eftersom han blev inkallad. Nästa singel släpptes först 1966, trots att skivbolaget avrådde. I själva verket slängde direktören låten i papperskorgen. Lightnin” strikes blev naturligtvis just ett blixtnedslag, listetta i USA, med sina temposkiftningar och textrader som: ”When I see lips
beggin” to be kissed – Stop!/I can”t stop – stop!/I can”t stop myself – stop! stop!/Lightnin” strikes again”.
Nu besegrade han även England och gick upp på listorna.
Uppföljaren Rhapsody in the rain bannlystes av flera radiostationer, antagligen för att Lou berättade att han älskade med en kvinna i regnet, stormen och i bilen. Och dessutom i takt till vindrutetorkarna. Får man inte göra. 1969 slog han till med ännu en världshit, I”m gonna make you mine, där låtskrivaren Ellie Greenwich körade. När
Lou uppträdde i tv med den låten var höftrörelserna så energiska att
censurivrarna höll på att få orgasm.
1970 flyttade han till Storbritannien, gifte sig med skönhetsdrottningen Francesca Winfield och sjöng senare duetter både med Lesley Gore och Pia Zadora. Han tröttnade på musikbranschen 1975 och jobbade i tre år som truckförare och med att borra efter olja. Sedan dess har han turnerat i nostalgisvängen och du kan se honom nu på lördag på Civic Auditorium i Santa Cruz, Kalifornien. Han
slutar varje show med låten Since I don”t have you. Den kvinnliga publiken skriker.
HARRY AMSTER