60-talets hits: Good vibrations!

När Carl Wilson i Beach Boys öppnar munnen för att sjunga Good vibrations, den bästa sommarlåten någonsin, är det frågan om han inte är en av rockens bästa sångare genom tiderna. Lyssnar man sedan på när han sjunger God only knows så blir man helt övertygad (ni vet, låten som Paul McCartney har utnämnt till världens bästa kärlekslåt).
Good vibrations börjar med sång direkt, ett skönt koncept som borde få en renässans: “I, I love the colorful clothes she wears And the way the sunlight plays upon her hair I hear the sound of a gentle word On the wind that lifts her perfume through the air”.
Tyvärr dog Carl Wilson, en av Beach Boys grundare, i februari 1998. Han blev 51 år gammal och dödsorsaken var lungcancer. Brorsan Dennis Wilson drunknade när han dök från en båt 1983. Beach Boys hade länge en töntstämpel men under senare år har bandet omvärderats och hyllats, speciellt för mästerverket Pet sounds, men länge betraktades gruppen som ”surfande Doris Days”. Det gick så långt att bandet inte spelade på Montereyfestivalen i juni 1967 för att man var rädd för att bli utbuad.
Idén till Good vibrations kom från låtskrivaren Brian Wilson mor, har han sagt i tidningen Rolling Stone:
– Min mamma brukade berätta för mig om vibrationer. Jag förstod inte riktigt vad
hon menade eftersom jag bara var en liten pojke. Att föreställa sig osynliga
känslor, osynliga vibrationer, skrämde mig till döds.

Nästa avsnitt: Be my baby med The Ronettes.

Tidigare artiklar i serien om 60-talet: Beatles, Bobbie Gentry, Little Peggy March, Small Faces, Tages, Shanes, Four Tops, Jefferson Airplane, Troggs, Manfred Mann, Doors, Turtles, Jackson 5 och Beatles igen.

Här är något jag skrev 1997 i SvD när Pet Sounds släpptes som box. Andres Lokko hyllar skivan i artikeln:

Pet sounds med The Beach Boys är världens bästa popalbum. Det anser åtminstone
musiktidningar som Mojo när de bästa skivorna genom tiderna utses. Om drygt en
vecka släpps en 4cd-box med ny stereomix, alternativa versioner på låtarna och
en cd med bara sång utan musikbakgrunder.
– Pet sounds är en återupprättelse. Beach Boys var fan så mycket viktigare och
bättre än Beatles. De gjorde bra grejor fram till 1980, säger Andres Lokko,
chefredaktör på Pop och en av de mest inflytelserika skribenterna i svensk
musikpress.

Pet sounds är ingen popskiva i traditionell mening. Det är snarare en
melankolisk betraktelse av ensamhet med vemodiga melodier där texterna handlar
om kärlek som måste gå sönder. Ungefär som i I’m waiting for the day: ”I kissed
your lips/And when your face looked sad/It made me think about him/And that you
still loved him so.”
Geniet bakom låtarna är Brian Wilson. En perfektionist som tog alldeles för
många droger. 1966 hade han hört Rubber soul med Beatles och blivit besatt av
att göra den bästa skivan i rockhistorien, ett perfekt album från början till
slut.
23-årige Brian Wilson lyckades uppenbarligen eftersom Paul McCartney och Beatles
utan Pet sounds aldrig sporrats till att göra Sgt Pepper. Skillnaden var att
Beatles blev Spice Girls-stora medan Beach Boys fortsatte att stämplas som
surfbandet med hurtiga låtar som Surfer girl och Fun, fun, fun. Eller som Bruce
Johnston, som ersatte Brian Wilson på turnéerna när drogerna och mentalsjukdomen
tog överhanden, uttryckte det: ”Publiken ser oss som surfande Doris Days”.
Beatles producent George Martin tvekar inte när han utser Brian Wilson till
popmusikens geni. Själv säger Brian Wilson: ”Jag är inget geni utan bara en hårt
arbetande kille”.

När Pet sounds släpptes med sitt gröna omslag och en bild på strandpojkarna som
matade getter förstärktes töntfaktorn in i evigheten. Skivbolaget satsade inte
mycket på marknadsföring och den sålde betydligt sämre än Beach Boys tidigare
album.
Det hjälpte inte att McCartney sade att God only knows var den bästa låt som
någonsin gjorts. Eller att Sloop John B och Wouldn’t it be nice blev halvstora
hits.
Beach Boys backade ur Montereyfestivalen i juni 1967 för att de var rädda att
bli utbuade. Jimi Hendrix kommenterade detta under sitt uppträdande: ”You heard
the last of surf music”. Han hade fel.
Andres Lokko tycker, till skillnad från många andra kritiker, att Beach Boys faktiskt blev bättre efter Pet sounds.
– Men ett av de främsta skälen till att Pet sounds blir vald till den bästa
rockplattan är att alla generationer vill skriva om sin egen rockhistoria. Beach Boys var inte alls ett skojigt surfband från Kalifornien och Pet sounds är en intressantare skiva än Sgt Pepper, som spelat ut sin roll.
Varför då?
– Pet sounds är en extremt personlig platta. En av de första, rent musikaliskt,
vuxna rockskivorna samtidigt som texterna är mycket naiva och därför sanna. Och
så alla lager av musik från Brian Wilsons användande av den bisarra thereminen
(instrumentet som ger det vinande ljudet i Good vibrations) till arrangemangen
som jag aldrig upphör att förvåna mig över.
Andres Lokko anser att det finns tio skivor som är värda boxar som innehåller
varenda detalj och ”Pet sounds är utan tvekan en av dem”. Han konstaterar att
renodlade retroband som Oasis sätter Beatles i första rummet:
– Det leder ju inte till någonting nytt eller att man gör någon sorts
djupdykning i sin egen själ. De band som i dag religiöst lyssnar på Pet sounds
och Brian Wilson tar musiken vidare till nya grejor.
– När Pet sounds kom influerade den egentligen ingen. Andra människor borde ha
tagit vid när Brian Wilson förlorade konceptet och tagit det ännu längre. Men
det hände aldrig för antingen började folk spela någon sorts retro-bluesrock à
la Cream eller så blev det Mamas och Papas av det, säger Andres Lokko.
Vilka band är influerade av Pet sounds i dag?
– Stereolab och all vit hiphop, det som kallas triphop, har väldigt mycket
rötter i Brian Wilsons teknik. Sedan finns High Llamas, men de är mer retro.
– Egentligen finns ingenting, vare sig förr eller senare, som låter som Pet
sounds. Det absurda är att när Beach Boys utan Brian Wilson spelar på Ullevi
kommer tusentals människor. Om Brian Wilson skulle komma hit solo vore intresset
betydligt mindre, tror Andres Lokko.
HARRY AMSTER
Här är Good vibrations med Beach Boys samtidigt med en födelsedagsfest för Brian Wilson med Paul och Linda McCartney som gäster.