60-talets hits: Shanes!

Det var 1965 och I don’t want your love med Shanes låg fyra på Tio i topp. Låten, som skrevs av Staffan Berggren, har fortfarande kvar svänget. Och det sköna munspelet som driver den framåt. En riktigt bra Shaneslåt för sedan blev det bara snällare och menlösare.
Jag gjorde en intervju med sångaren Lennart Grahn 1996 så den är det dags att återvända. Nu.

Här finns också en kort video med I don’t want your love med Shanes. Lägg märke till de enorma luggarna. Nästa avsnitt: Bernadette med Four Tops.
Tidigare avsnitt: Beatles, Bobbie Gentry, Little Peggy March, Small Faces.

– Jag har fått bra kritik på nya soloplattan Den nakna sanningen, trots att jag
flera gånger tänkt att ”Herre Gud, vem vill ha en platta av mig, en 50-årig
gubbe”, säger Shanessångaren Lennart Grahn.
Kirunabandet The Shanes startade 1962 och spelade först instrumentalt, som en
”ståltrådsorkester typ Shadows”, som Lennart Grahn uttrycker det. Året därpå kom
första singeln, instrumentala Gunfight Saloon. 1964 blev han medlem i bandet som fick tolv hits på Tio i topp. I tidningarna skrek rubrikerna:

VI HAR SPELAT FALSKT

Anklagelser haglade om att Shanes myglade för att få en topplacering med Let Me
Show You Who I Am.
Inför omröstningen satt Shanes på ett café i Luleå och skrev hundratals
autografer och delade ut sin Fan Club-tidning till tonåringarna. När röstningen
började smög sig grabbarna in i lokalen:
– Tjejerna såg att vi kom och tryckte på sina mentometerknappar. Vi fick 97
procent av rösterna i Luleå och bara åtta i Stockholm. Det räckte för att gå upp
på första plats, säger Lennart Grahn.
Ett enormt liv blev det när bandet skulle in i lumpen. Nya rubriker:

SHANES SPRICKER
Nekades uppskov

Och sedan bild på bild med killarna i uniform.
Om konkurrenterna på den tiden har Lennart Grahn följande att säga:

– Hepparna (Hep Stars) var störst och Tages sötast. Vi var mycket tuffare. Det
var lite krig och man kollade på Tio i topp. Nu är de där igen, tänkte man,
jävla Hep Stars.
Det gick många rykten om var namnet Shanes kom ifrån. En variant handlade om att
bandet skulle heta The Chains, men inte kunde stava:
– En myt. Sanningen är att att det gick en film på Röda Kvarn i Kiruna. Grabbarna såg affischen efteråt och den hette Shane – Mannen från vidderna med Alan Ladd. De tyckte namnet såg läckert ut och la till ett s, säger Lennart Grahn.
I början spelade bandet r&b.
– Det var mycket Animals och Manfred Mann. Vi var inga Beatlesfreaks utan
långhåriga och tuffa och gillade Mose Allison, blues och jazz. Det höll vi på
med så länge första gitarristen Staffan Berggren var med. Sen kom Kit Sundqvist
och vi blev lite mer kommersiella.
– Förr hette låtarna Blue Feeling och Black och det var fan och svart och
jävligt. Men sen blev det bara Hi-Lili, Hi-Lo och Sha-la-la-la-lee och Lucky
Lady Buck, hejsan hoppsan, nu är det kul i parkerna.
Vilken är din Shanesfavorit?
– Blue Feeling är den bästa låten. Den gjorde vi under vår kaxiga period. I
Don’t Want Your Love var också kul med lite munspel.
Är inte låten Chris-Craft No. 9 en kopia av Herman’s Hermits She’s A Must To
Avoid?
– Ja visst är den det. Men låten tyckte jag var ball för att vi spelade in den
på Abbey Road i Beatlestudion.
Shanes sista singel var en cover på Lady Madonna med den fantastiska titeln Hej
fröken Sommar, berättar Lennart Grahn och börjar sjunga i luren.
Han spelar fortfarande med Shanes och det är bara 60-tal som gäller:
– Fram till 1969 skrevs alla låtar och det som kommit efteråt är bara en
fortsättning på den linjen. Det har bara kommit nya former med punk, wunk, wip
och rip, häpp och zäpp och läpp, säger Shanessångaren.

Jag går hem och lyssnar på I Don’t Want Your Love och undrar hur samma band
kunde spela in Let Me Tell Yah med biltuta och lalalaaa-refräng på slutet à la
modell svensk kräftskiva på upphällningen (7:a på Tio i topp och 17:e på
Kvällstoppen 1967).
Men det var ju ingenting mot Vem skall få följa dig hem. Eller som Lennart Grahn
uttrycker det:
– Ja, den låten låg väl på Svensktoppen två, tre år eller vafan det var.
HARRY AMSTER

PS Andra hits med Shanes var Can I Trust You, Drip-Drop, Save The Last Dance For
Me och Cara Mia.

PPS Shanes 1965 enligt tidningen Idol-Nytt: Tommy ”Nojjken” Wåhlberg, 18, Svante ”Oskulden” Elfgren, 20, Staffan ”Tarzan” Berggren, 19, Tor-Erik ”Torra” Rautio, 19, Lennart ”Semlan” Grahn, 18.