Leonard Cohen Live i London

Fascinerande att höra nya dubbel-cd-n Live in London (Sony BMG) eftersom hans röst låter så bra. Ja, jag har läst de lovordande recensionerna från turnén nyligen, men själv minns jag hur han lät för ett par år sedan då han totalt hade tappat rösten och det verkade oreparabelt.
Men här är han igen på Q2 Arena i London den 17 juli 2008 och det är ju lysande med alla hitsen och en underbar version av Who by fire. Roligt mellansnack också som när han konstaterar att det var 14-15 år sedan han spelade sist:
– Jag var 60 år gammal, en yngling med galna drömmar. Sen dess har jag tagit massor med Prozac…(räknar upp 5-6 sorter till). Jag har också djupstuderat filosofi och religionerna, säger han och avslutar:
– But cheerfulness kept breaking through, medan publiken vrålar och skrattar. Till slut utbrister killen som slog igenom 1967: ”Excuse me for not dying”.
Här är Dance me to the end of love från Jools Holland med en mycket hes Cohen.