Skräckslagen av Lou Reed

Läste DN-reportern Georg Cederskogs intervju idag med en “stolt men syrlig” Lou Reed. Minns genast min egen telefonintervju med honom sommaren för två år sedan. Han skulle spela på Hultsfred och jag hade läst massor av intervjuer där han knäckte den ene efter den andre med sina sarkasmer och oförskämdheter. När jag ringde upp kände jag mig ungefär som om jag skulle lägga mig under kirurgens skalpell. Men det gick ovanligt lätt att prata med honom så länge man inte frågade om något som hänt när han var yngre. Då svarade han bara:
– Du vill veta vad jag kommer ihåg från 1973. Du skojar. Jag är ingen historiebok.
Nu efteråt undrar jag om han inte log varenda gång varenda han gång han sa “Du vill fråga mig något om 1974. Nu skojar du igen, eller hur?”
Allt slutar i alla fall med att han vrålade. Jag blev skräckslagen tills jag insåg att det handlade om en ost som någon ställt in i rummet.
–Öppna fönstret! Det luktar som om någon dött här inne!