Annons

Kunglig historia

Dick Harrison

Dick Harrison

Nyligen har två svenska översättningar av ett av medeltidens mest berömda epos, Rolandssången, sett dagens ljus. För en historiker är detta oerhört glädjande. Få litterära verk har haft lika stor betydelse för västeuropeisk kultur som Chanson de Roland. Aktualiseringen av berättelsen om den tappre riddar Roland och hans undergång vid Roncesvalles i Pyrenéerna medför emellertid också frågor om vad det var som egentligen hände.

I det litterära verket, som tillkom på 1000-talet eller 1100-talet, blir Karl den store och hans frankiska här förrådda av den ondskefulle Ganelon, som är sammansvuren med den saracenske (muslimske) kungen Marsile. Roland, som leder den frankiska eftertruppen, överfalls i bergspasset Roncesvalles (Roncevaux) och stupar eftersom hans heder förbjuder honom att kalla på hjälp innan det är för sent. Därefter hämnas Karl den store genom att förinta saracenernas här, ställa Ganelon inför rätta och avrätta honom.

Så långt Rolandsången. Vad hände i verkligheten? Vad lär oss den karolingiska tidens egna källor, till exempel Einhards biografi om Karl den store?

En viss kärna av sanning finns, men den är inte stor. Det stämmer att Karl den store ledde ett fälttåg söderut över Pyrenéerna år 778, och det slutade verkligen illa för frankerna. Målet för fälttåget var troligen Zaragoza, muslimernas viktigaste fäste i norra Spanien. Men så långt nådde inte fälttåget, som istället kom att riktas mot Pamplona. Staden brändes och bygden plundrades, varefter frankerna vände åter mot norr. Väl att märka har vi ingen aning om vilka som härskade i Pamplona vid tiden för fälttåget. Muslimerna hade erövrat nästan hela Pyreneiska halvön på 710-talet, men redan omkring 740 förjagades den muslimske guvernören av den baskiska lokalbefolkningen. Vi vet att en ny muslimsk guvernör residerade i området på 790-talet (tills invånarna dödade honom 799), men för år 778 har vi bara frågetecken.

I vilket fall som helst uppfattade baskerna, säkert med rätta, den frankiska offensiven som ett allvarligt hot mot dem själva. De bevarade källorna är entydiga på denna punkt: det var basker, inte arabiska eller berbiska muslimer, som överföll trossen i Roncesvalles. Verklighetens Roland, som hette Hruodland och var markgreve av Bretonska mark (ett gränsområde mot det självständiga Bretagne), föll alltså inte i kamp mot saracener utan mot kristna bergsbor.

778 års misslyckade fälttåg fick ett stort och glansfullt äreminne i form av Rolandssången, men det ledde inte till territoriella vinster. Senare frankiska framstötar över Pyrenéerna var mer framgångsrika, och vid Karl den stores död hade en landremsa söder om Pyrenéerna – främst norra Katalonien ned till Barcelona – annekterats av frankerna.