Första, Andra och Tredje riket

Till de kungliga frågornas periferi hör de ideligen återkommande undringarna om vad Hitler egentligen menade med att kalla sitt kortlivade välde ”Tredje riket”. Vilket var nr. 1 och nr. 2? Gamla proto-nazistiska kungariken? Mytologiska storheter?

Själva termen ”Tredje riket” har använts i olika sammanhang, framför allt under högmedeltiden och 1800-talet. Med benämningen åsyftades en framtidsvision om en kommande guldålder för mänskligheten. Men det var något helt annat Hitler i tankarna.

”Första riket” i nazitysk historieskrivning är det kejsardöme som på svenska brukar kallas ”tysk-romerska riket”. Dess officiella benämning var Det Heliga Romerska Riket av Tysk Nation. Det grundades när den tyske kungen Otto I kröntes till romersk kejsare av påven år 962 och avskaffades formellt 1806, då Napoleons erövringar hade gjort det (sedan länge enbart på papperet existerande imperiet) obsolet.

Med ”Andra riket” avsågs det tyska kejsardöme som grundades i Versailles 1871, under fransk-tyska kriget, med Otto von Bismarck som främste initiativtagare. Riket var under några decennier Europas militära stormakt men gick i graven med första världskriget. Kejsar Vilhelm II abdikerade 1918 och Tyskland blev republik.

Adolf Hitlers dröm var att skapa ett Tredje rike som skulle överglänsa de båda tidigare i såväl omfång som tid. Omfångsmässigt lyckades han utomordentligt, det vill säga fram till 1942, men tidsmässigt blev det dunderfiasko. Rike nr. 1 varade i 844 år (och i hela 1 006 år, om vi räknar från Karl den stores kejsarkröning år 800), rike nr. 2 i 47 år och rike nr. 3 i 11 år.