Kung, drottning och prins

Förvirrade läsare har hört av sig med frågor om titlarna på våra kungligheter. När vår nuvarande drottning gifte sig med vår kung blev hon drottning, men varken Philip i Storbritannien eller Henrik i Danmark är kungar, trots att de är gifta med drottningar. Istället använder vi termen ”prins” om personerna ifråga. Varför denna skillnad? Varför kommer inte Daniel att bli kung utan bara prins? En följdfråga berör successionen: om kungen dör kommer väl inte Silvia att efterträda honom, trots att hon är drottning? Tronen övergår väl till Victoria, eller?

Förvirringen är inte värre än att den lätt går att lösa. När det gäller tronföljden regleras den i Successionsordningen, en av våra grundlagar. Här stipuleras att tronen ärvs av äldsta barn oavsett kön, dvs i vårt nuvarande svenska fall av Victoria. Att tronen skulle ärvas av make eller maka är, historiskt sett, högst ovanligt, låt vara att världshistorien är full av exempel på änkedrottningar som har tillskansat sig stor makt och vid enstaka tillfällen även tagit över tronen formellt. Jag återkommer gärna i ämnet, om någon är intresserad.

Det stämmer att kvinnor som gifter sig med kungar blir drottningar. Titeln drottning medför dock ingen makt per automatik, inte mer än det inflytande som alltid förknippas med mäktiga mäns gemåler. Titeln är för övrigt internationell, åtminstone inom den västerländska sfären (lat. regina). Drottningarnas historiska maktutrymme har därför aldrig varit självklart utan varierat kraftigt. Generellt sett hade de svenska drottningarna mycket större politiskt inflytande före 1600-talets första hälft än senare, då de snarare har kommit att framstå som moraliska symbolfigurer och nationella mödrar (i synnerhet från och med 1800-talet).

När en drottning/kronprinsessa gifter sig finns det däremot ingen självklar regel i den västerländska kultursfären för vad maken skall kallas. I vissa historiska situationer har mannen faktiskt erhållit titeln kung – ibland blir han dessutom regerande kung (som i Ungern under senmedeltiden), ibland bara titulärkung. Men det vanligaste, på senare tid, är att maken kallas ”den förste (i riket)”, på latin princeps, vilket översätts med antingen ”furste” eller ”prins” (orden betyder samma sak, rent etymologiskt). Stundom brukar man förtydliga förhållandet genom att använda termen ”prinsregent”, i synnerhet om prinsen har formellt fastlagda regeringsbefogenheter. (Samma term förekommer i de fall en prins regerar i den formellt sittande kungens ställe, som i Storbritannien på 1810-talet.)

Att det är på detta sätt beror på att termen kung – till skillnad från termen drottning – syftar på mer än blott det juridiska förhållande att mannen är gift med en drottning. ”Kung” syftar även på en ceremoniell och/eller statsrättslig position som är direkt förknippad med makt och inflytande. Med andra ord: det är inte lika lätt att bli kung som att bli drottning.

Daniel blir alltså inte kung. Han blir prins när han gifter sig, och den titeln får han behålla även efter det att Victoria har tillträtt tronen.