Hetsjakt på hälsohetsare

I senaste numret av SJ:s ombordmagasin Kupé kan man läsa ett reportage om hälsofascism.

Jag ser en ny trend. En motreaktion mot hälsotrenden som går ut på att kalla minsta strävan mot en hälsosammare livsstil för hälsohets alternativt hälsofascism. I senaste numret av magasinet Kupé finns ett reportage om just det sistnämnda – har för mig att de haft ett liknande tema i inte alltför många nummer sedan.

Man tar avstamp i nyheten som kablades ut våren 2007, om att vi blir smartare av att springa. Därför har världens hjärnforskare blivit löpfanatiker och (delar av) allmänheten hängde förstås på. Plötsligt blev det rusning till motionsloppen som blev fulltecknade på nolltid. Och en grupp som gick igång extra mycket på hjärnforskarnas rön var landets chefer. Och vips byttes golfen ut mot en hejdlös jakt på nya pers i diverse uthållighetslopp. Sedan diskuteras det faktum att det finns många företag där cheferna nästan tvingar sina anställda att delta i lopp och det blir till slut väldigt svårt att stå emot trycket.

”Det blir allt svårare för överviktiga att få jobb. Särskilt de unga har förstått att de måste vara vältrimmade om de ska anses anställningsbara”, menar en hälsoanalytiker.

Och en stressforskare säger att sömnstörningar och ångestattacker över att man inte hinner äta rätt och motionera regelbundet blir allt vanligare. Men vänta lite nu. Är det bara jag som tycker att det börjar hetsas lite väl mycket mot oss påstådda ”hälsohetsare”? Vad är egentligen värst, att ”hetsa” sina anställda att delta i ett motionslopp eller att döma ut andra som hälsohetsare? Skulle vilja påstå att det är dött lopp där. Och i de lättkränktas land känns det som att skälen för att känna sig just kränkt blir allt otydligare. När jag äntligen slipper försvara mitt val av hälsosammare fika för att arbetsgivaren allt oftare börjar bjuda på nyttigare alternativ så är inte det bra heller. För nej, då blir det hälsohets.

Kan folk inte bara vara glada för att en del arbetsgivare åtminstone försöker styra in sina anställda på ett hälsosammare spår, även om det kan bli lite too much på sina håll? Kan hålla med artikelförfattaren om att man snarare borde bygga in ökade möjligheter till motion i vardagen, uppmuntra folk att ta trapporna istället för hissen och så vidare. Nej, det räcker inte bara med att sponsra tävlingsavgifter och ge friskvårdsbidrag – det behövs något mer. Men vad? En rejäl nypa frisk luft, tror jag. Gärna med träningskläderna på, men om folk sedan springer, joggar, kryper eller promenerar bryr jag mig mindre om.

LÄS OCKSÅ:

”Är din chef en hälsofanatiker?”

”Är löpare hälsofascister?”