Annons

Nordberg granskar

Jenny Nordberg

Jenny Nordberg

NEW YORK. Moderaterna hade fest i helgen, för att peppa sig att vinna även nästa val. Enligt Godmorgon Världen, som jag brukar lyssna på om söndagarna, så hyllade de sig själva i Norrköping och talade om hur bra de har gjort ifrån sig på de sju år som de lett Sverige hittills.

Utrikesminister Carl Bildt har ju deklarerat att han varken läst SvD:s artiklar eller UD:s egen rapport om hur biståndet sköts där. ”Det finns rätt många andra saker som är intressanta att läsa”, sade han. Och det är ju sant, förstås.

Han verkar också tycka att jag och mina kollegor är hemskt dåliga:

”Svenska Dagbladet har en lite snedvriden journalistik. De ägnar sig åt att driva en tes”, sade han till Kristoffer Törnmalm på Expressen.

Jag vet inte om det betyder att han också tycker att den civilekonom på UD med många års erfarenhet som skrivit rapporten är dålig? Eller om det är rapporten, som vi citerar ordagrant ur, som är dålig och snedvriden? Jag vet inte om man kan kalla det för en tes, men dess slutsats lyder:

”Fram tonar en bild av otillfredsställande kvalitet och ett UD som inte själv lyckas leva upp till de krav som ställs på underlydande myndigheter och bidragsmottagare. Ett flertal risker av stor vikt är idag till stora delar oidentifierade och ohanterade.”

Eller är kanske de skattebetalande läkare, lärare, offentliganställda, företagare, pensionärer och arbetslösa som mailar mig och säger att de gärna vill ge bistånd till dem som har det sämst i världen, men att det verkar vara lite oklart vart pengarna går – är det dessa människor som är dåliga, och driver en tes?

Något dåligt är det hursomhelst inte med varken utrikesministern eller det faktum att UD underlåter att dokumentera vart pengar går, inte kan räkna rätt och låter praktikanter utan utbildning sköta delar av biståndsmiljarderna på hans departement. Åtminstone inget som står att läsa i det utrikesministern sagt.

#

Jag blev i alla fall väldigt uppåt när jag hörde att han till slut ändå gick med på att intervjuas av SvD:s erfarna politiska reporter Lena Hennel. Äntligen skulle vi få lite besked om vad som gäller för det bistånd som bekostas med skattemedel och vad som ska hända nu, efter att UD dokumenterats ha en grovt bristande hantering av de cirka 12 miljarder om året de skickar ut i världen.

Resultatet är nog vad åtminstone jag skulle kalla intressant läsning.

Först säger Bildt att oredan på UD kan bero på att det helt enkelt är för mycket pengar att hantera nuförtiden. Sverige ska ju ge en procent av sin bruttonationalinkomst i bistånd, och eftersom kollegan på Finansen, minister Anders Borg, ser till att Sverige tuffar på som tåget, blir det mer och mer för varje år. 

”De väldiga ökningarna av biståndsbeloppet är en utmaning. Det har varit en ständig kamp från Gunillas sida att se till att allting hanteras rätt. Det är ju en väsentlig ökning jämfört med för bara några år sedan, närmare 40 miljarder kronor”, säger Bildt.

Okej. De ligger alltså och rullar sig i pengar på UD. Inte konstigt att ett och annat papper kommer på avvägar.

Men på tidningen hemma i Stockholm blir ekonomfantomen Andreas Cervenka lite fundersam, och slår upp budgetpropositionen. Han räknar fram och tillbaka, men det som Carl Bildt sagt tycks ändå inte stämma. Den del av biståndsbudgeten som UD hanterar har inte ökat på senare år. Den har faktiskt minskat. Bildts svar ”framstår som ofullständigt” skriver Cervenka. Han är artig han.

#

Bildt berättar så att han inte ens har ansvar för biståndet på Utrikesdepartementet. 

”Inte för verksamheten. Jag har ansvar för personalpolitik och sådant men inte för innehållet”, säger han.

”Du behöver alltså inte ta ansvar för det här”, frågar då Hennel, med hänvisning till rapporten och de tolv miljarderna.

”Inte mer än som ledamot i regeringen”, svarar Bildt.

Han är alltså en slags personalchef på UD, men har inte något ansvar för de 12 miljarderna som varje år skickas därifrån? Trots att han är den högste chefen för UD? Och om man är ledamot av regeringen, innebär inte det ett visst ansvar också?

Hennel börjar med att redovisa hur det ligger till:

”I instruktionen för regeringskansliet slås fast att det är upp till departementschefen att besluta om indelning av departementet och fördelningen av arbetet mellan de olika tjänstemännen. En departementschef kan också välja att delegera frågor till sina statsråd; i det här fallet biståndsminister Hillevi Engström (M) och handelsminister Ewa Björling (M). Hur detta ska ske slås fast i departementets särskilda arbetsordning som kan se olika ut från departement till departement.”

För att vara helt säker ringer hon också Per Virdesten, som är gammal chef för Statsrådsberedningen och justitieråd i Högsta Domstolen.

”Ytterst ligger ansvaret för rutiner och organisation och formerna för verksamheten i departementschefens hand”, bekräftar han.

Bildt är alltså ansvarig för vad som händer på UD, vare sig det rör bistånd eller något annat. Såvida inte Bildt har bestämt något eget, alltså.

#

Till sist kommer Bildt så med ytterligare en förmildrande omständighet till att det kan vara lite si och så med ordningen på de 12 miljarderna. Det kan vara bråttom ibland, om människor lider akut nöd: 

”Om vi ska begära kvitto i förväg på varje krona som vi ska ge till flyktinglägren i Jordanien så får vi upphöra att ge stöd till flyktinglägren.”

”Och där kan det nog vara så att pappershanteringen är bristfällig. Det finns säkert sådana situationer och det finns säkert sådana situationer som jag är beredd att försvara. Snabba nödlägen kan förekomma i världen.”

I flyktinglägren i Jordanien finns ju bland annat många människor från inbördeskriget i Syrien. Många existerar under förhållanden som knappt är människovärdiga. Jag har flera vänner och kollegor som har varit där, och deras vittnesmål är outhärdliga.

Så i ljuset av det bryr man sig ju nästan inte ett enda dugg om hur det går till, bara flyktingar får hjälp så fort som möjligt, om det så kan rädda ett enda barn. Det köper jag. Och det hänger alltså på UD att så ska ske, förstår jag på utrikesministern.

Men jag ställer ändå frågan till Sida på Twitter, för att försäkra mig om att det stämmer. De svarar att de sköter merparten av det humanitära stöd som ska ”rädda liv o lindra nöd”.

När det är kris någonstans i världen är det Sida som i första hand ska reagera för svensk räkning:

”Normalt sett är det vi som fattar den typen av beslut när det ryms inom årets anslag och befintlig strategi. Vi har ramavtal med dem som kan förmedla stöd och kan snabbt svara på s k apeller när en kris uppstår. Apeller är ettåriga om en katastrof är långvarig, annars en s k ’flash appeal’. Vi har mandat att svara på båda.”

Det behöver inte ens ske från Stockholm, om något akut händer i ett visst land:

”Ofta delegerar vi beslutanderätten till en svensk ambassad med utsänd personal så att man kan ta sådana beslut”, skriver Sida.

Så inte nog med att man måste översätta från diplomatiska.

”Utrikesministerns förklaring väcker en del frågetecken”, som den belevade Cervenka uttrycker det.

 

Om bloggen



Följ och delta i granskningen av Sveriges FN-bistånd. Nu går SvD:s medarbetare i New York - den prisbelönta undersökande journalisten Jenny Nordberg - vidare med sitt avslöjande om hur de svenska miljarderna till FN används. Ta del av dokumenten och bidra med information och egna erfarenheter som kan ta granskningen vidare.


Mail: jenny.nordberg@svd.se

Twitter: @nordbergj, #FNSvD