Henrikssons USA
Karin Henriksson
Karin Henriksson
WASHINGTON Förra utrikesministern Hillary Clinton trädde fram sent på tisdagen med en presskonferens – det första mötet med medierna sedan i september.
Hon försvarade sin privata mejlserver med att det var jobbigt att jonglera två mobiltelefoner, en för tjänstebruk och en för privat bruk. Vidare att hon följde alla då gällande bestämmelser och att hon överlämnat alla relevanta mejl men inte sparat de privata som handlade om planering av dotterns bröllop och moderns begravning.
Om avsikten var att få detta ur världen lyckades det inte. Några av de obesvarade frågorna lyder: hur kunde Clinton själv bestämma vad som skulle överlämnas till UD? Hur kan man veta att kontot inte hackats? Varför har makarna Clinton en egen server i bostaden? Finns det kopior av mejl som raderats?
Och, så förstås, kommer detta att påverka hennes chanser i presidentvalet? Surrogaten säger att folk inte bryr sig om sådana mediehopkoksskandaler, men det är långt från givet att Clinton kan locka väljare utanför leden av inbitna demokrater.
o
Här min rapport om mejlen och donationerna till Clintons stiftelse på måndagen, och om kvinnomötena, egentligen viktigare…
o
Det var en läsare en gång som undrade hur kul det är att hänvisa till Saturday Night Live, och, nejdå, kanske inte, instämmer jag, men det är ändå en nyhet att SNL trimmat in en Hillary. Hon heter Kate McKinnon och det återstår förstås att se om hon kan påverka på samma sätt som Tina ”I can see Russia from my house” Fey gjorde beträffande vicepresidentkandidaten Sarah Palin.
Här början av debutinslaget:
– Tonight I’m speaking to you … as a RELATABLE WOMAN ON A COUCH! … Those emails are CLEAN as a whistle. This is NOT how Hillary Clinton goes down. I mean, what did you think my emails said? ’Hi, it’s Hillary: I really screwed up on Benghazi today.’ Please! I wasn’t born yesterday. I was born 67 years ago, and I have been planning on being president ever since. THERE WILL BE NO MISTAKES in my rise to the top. IF I decide to run – who knows? … I might not…
Karin Henriksson är SvD:s korrespondent i Washington sedan 1992.
Dessförinnan arbetade hon på många olika redaktioner i Stockholm samt i Bryssel och frilansade från USA åren 1987-92.
Det bästa med USA-jobbet är variationen, tycker Karin, med allt från stora världsnyheter till små kulturhändelser. Den som är intresserad av samhälle och politik kan inte önska sig något bättre än att bo i supermaktens huvudstad.
Utöver jobbet ägnar sig Karin åt litteratur, film, matlagning och uppskattar särskilt mångfalden och den vidunderliga naturen i USA.
Karin Henriksson har skrivit fyra böcker:
Jag kan inte sova (2007)
USA - så funkar det (2008)
En droppe svart blod (2013)
Reagan - En kontroversiell ikon (2015)
Bloggen handlar om presidentvalet, om debatten, om sakfrågorna, om väljarna och om knäppa saker som ständigt poppar upp i amerikansk politik.