Barfotalöpare landade på hälen

Vad är egentligen det mest naturliga, att landa på framfoten eller på hälen? Ny forskning på kenyanska löpare har gett nytt liv åt löpstegsdebatten. Eller ny och ny, studien kom för över ett år sedan. Men jag har lyckats missa den.

För tre år sedan presenterade Daniel Lieberman, forskare i biologisk antropologi vid Harvarduniversitetet, en studie som visade att kenyanska löpare som sprungit barfota under uppväxten landar på framfoten.

Men i början av 2013 kom en forskargrupp från George Washington University fram till det motsatta. De har studerat 38 barfotalöpare i Daasanachstammen i norra Kenya och fann att 72 procent landade på hälen när de löpte lugnt. Men ju snabbare de sprang desto fler landade på mellan- och framfoten. Forskarna menade att det är farten som avgör var på foten man landar, skriver Dn.no.

– Landning på framfoten reducerar trycket mot underlaget med 60 procent jämfört med hällöpning. Det vet man även från tidigare forskning. Men väldigt få av deltagarna i vår studie landade naturligt på framfoten. När de ökade farten landade de mer på mellan- och framfoten, men de flesta fortsatte att landa på hälen under lugnt långpasstempo, säger forskaren Evin Hatala till Runner’s World.

Daniel Liebermans forskargrupp kunde inte finna samma mönster, så de två grupperna kommer att samarbeta framöver för att ta reda på varför Daasanachstammen springer så annorlunda jämfört med Kalenjinstammen som Lieberman studerade.

– Det finns inte ett universalsätt att springa på, det råder inga tvivel om att löpning är mer komplicerad än så. Den beror av många faktorer, bland annat anatomi och miljö, säger Hatala vidare.

LÄS OCKSÅ:

Fråga Malin: ”Hur springer man egentligen på framfoten?”

”Oetiskt att ta betalt för att lära ut löpning”

Fråga Malin: ”Hur kommer jag upp på framfoten?”

Fråga Nicklas: ”Vaderna tar stryk av barfotalöpningen”

Fråga Nicklas: ”Föds inte alla med ett naturligt löpsteg?”