Mordet på Malcolm X

WASHINGTON Audubon Ballroom i New York den 21 februari 1965. Tre män avlossar 15 skott på nära håll. Malcolm X är död vid ankomsten till sjukhuset. Han var 39 år gammal.

Människan Malcolm X fascinerar ett halvsekel senare. Minnesdagen av attentatet råkar  infalla under Oscarshelgen. Malcolm X finns med i en av scenerna i filmen Selma som nominerats i kategorin Bästa film (nämnde den i en bloggpost om Rosa Parks och Black History Month). Där träffar han Martin Luther King jr:s hustru Coretta i största hemlighet för att tala om det som kittlar än – var de bägge på väg att närma sig varandra, den militante Malcolm X och icke-våldsförespråkaren King?

Gott om tillbakablickar och analyser i medierna, till exempel denna, i Time om hans betydelse; samt en debattartikel i New York Times (här) av dottern Ilyasah Shabazz, om vad fadern skulle ha sagt idag om polisbrutalitet, rösträtt och rasism. Hon tror att han skulle medge att mycket hänt men beklaga att det är så mycket prat och passivitet – eftersom ”slogans aren’t action.”

o

Manning Marables lovordade biografi finns utgiven på svenska. Titel Malcolm X. Tyvärr avled Marable just när boken var klar och fick aldrig veta hur väl boken mottogs.

o

På Malcolm X-sajten återges bland annat Ossie Davis minnesord på begravningen i Harlem med flera tusen närvarande:

– It is not in the memory of man that this beleaguered, unfortunate, but nonetheless proud community has found a braver, more gallant young champion than this Afro-American who lies before us – unconquered still. I say the word again, as he would want me to : Afro-American – Afro-American Malcolm, who was a master, was most meticulous in his use of words. Nobody knew better than he the power words have over minds of men. Malcolm had stopped being a ‘Negro’ years ago. It had become too small, too puny, too weak a word for him. Malcolm was bigger than that. Malcolm had become an Afro-American and he wanted – so desperately – that we, that all his people, would become Afro-Americans too.