Karin Henriksson
WASHINGTON Bara några futtiga timmar återstår för kandidaterna i mellanårsvalet att få ut sitt budskap.
Eller, egentligen, att få ut sina väljare (eller, vilket mycket av den så kallade identitetsskapande reklamen går ut på, att försöka se till att motståndarens väljare får sådan avsmak att de stannar hemma.)
Resultatet kommer att tolkas som en barometer både på Barack Obamas styre och på republikanernas popularitet och dragkraft.
En av de stora frågorna blir huruvida den s k Obamakoalitionen alls höll ihop. Det var ju med hjälp av minoriteter, kvinnor, unga, gays, latinos och fackmedlemmar som han vann 2008 och 2012.
I synnerhet latinos (med extra lågt valdeltagande) är mindre entusiastiska Obamaanhängare, på grund av invandringsfrågan, där presidentens skjutit sin egen utlovade reform på framtiden. En annan grupp där stödet är extra stort för Obama är ensamstående yngre kvinnor, men de väntas stanna hemma som vanligt.
En del demokrater håller modet uppe så gott det går men så gott som alla utgår från att republikanerna tar över senaten. Fast de bör akta sig för att slå sig på bröstet eftersom anti-Obama-strategin bara duger i år, inte 2016; och på sikt kvarstår det faktum att deras väljargrupper krymper i förhållande till demokraternas. Nate Cohn i New York Times utreder detta, här. George Will råder alla, här, att blanda en rejäl tillbringare med martini på valkvällen. Han påpekar att ett bättre resultat än väntat för demokraterna tyder på att de behåller sitt övertag i själva kampanjmakandet – och att det spelar in 2016 när republikanerna måste försvara 24 av 34 senatsstolar.
Till sist en grafik, från statsvetaren Michael McDonald, över valdeltagandet historiskt. Det är Pew som förmedlar den, läs hela texten här; och länken dit kom från NPR:s genomgång av 5 saker du bör veta om valet.