Karin Henriksson
WASHINGTON Han var oerhört vänlig när vi träffades för ett samtal om hans bok med den enkla titeln How We Die.
Dr Sherwin Nuland vid Yales medicinska fakultet hade oroats över den alltmer opersonliga döden, ”det moderna döendet”, på sjukhus där den göms undan och desinficeras. Han ville bort från begrepp som ”dö med värdighet” och berätta mer om hur döden verkligen ser ut, i aids, i hjärtsjukdomar, i cancer, i Alzheimer eller av åldrandet i sig.
Det gjorde han i boken som kom 1994 (läs den eller någon av hans andra böcker). Den belönades med National Book Award och såldes i en mer än en halv miljon exemplar. På många sätt blev den en startpunkt för en djupare debatt om medicinskteknisk utrustning och allt aggressivare behandling – som kanske gav hopp men som kan ha gjort döden ännu mer plågsam.
Jag minns att jag inledde artikeln med ”Jag har aldrig sett en död människa….” men nu har jag det och det kanske tack vare personer som Nuland som bidrog till att döden får synas mer.
Sherwin Nuland avled i måndags 83 år gammal i sitt hem.
Minnesorden i New York Times här och i USA Today här med citat av hans dotter Amelia:
– He told me, ’I’m not scared of dying, but I’ve built such a beautiful life, and I’m not ready to leave it.