Karin Henriksson
WASHINGTON Augusti är, normalt, en händelsefattig månad i Washington. Pratshowerna måste fyllas och ett givet ämne blir Hillary Clinton – trots att de inblandade samtidigt suckar att det är alldeles för tidigt.
Barack Obamas andra mandatperiod har bara varat sju månader men det hindrar inte att spekulationerna om 2016 börjat. På republikanska sidan handlar det för tillfället om den ideologiska gapet mellan Chris Christie i New Jersey (gammaldags republikan i ”blå” stat) och Kentuckysenatorn Rand Paul (håller konservativa small-government-fanan högt); och på den demokratiska överskuggar superkändisen Hillary Clinton alla andra eventuella intressenter.
Tidningen New York Times har redan börjat hårdbevaka Clintonmaskinen (inklusive maken och dottern, med uppmärksammad genomgång av familjestiftelsen häromdagen) och ödesmättade begrepp som ”Clintonland” dyker upp. Alltså ett ställe där makthavarna som förhärligar sig själva och är redo att ta till tricks för att vinna omges av benhårt lojala medhjälpare. Sansade bedömare påminner också om att Clinton förlorade 2008 mot en relativt oerfaren okänd politiker.
Ämnet toppar Politicosajten för ögonblicket under rubriken ”The Clinton dramas: Here we go again” och i korgen dök just ett mail upp från republikanska partiledningen, RNC, med en sammanställning av nervös oro i demokratiska led. Läs här om ”Skepsis om presidentkandidaturen -16 medan Clintonkontroverserna börjar koka”.