Obamacare, Akt 2; bitske Rich om republikanerna

WASHINGTON Republikanska guvernörer gick ju till storms mot Barack Obamas vårdreform – och försökte få Högsta domstolen att stoppa den.

Men nu sviker den ene efter den andre och ansluter sina medborgare till Medicaid (vilket var frivilligt enligt HD). Moroten är de federala bidrag som utgår. Hittills har 24 eller nästan hälften av guvernörerna uttalat sig för, däribland flera som tillhörde de hårdaste kritikerna som tidigare sjukhusmagnaten Rick Scott i Florida. Chris Christie i New Jersey finns också bland dem och det gör att misstänksamheten stiger ytterligare mot hans konservativa renlärighet.

I Texas ökar trycket på guvernör Rick Perry. Texas är den delstat som ligger i botten i ligan över andel medborgare som har tillgång till vårdförsäkring, endast 24 procent.

Mer bakgrund om var delstaterna står från konsultfirman Advisory här; och här sajten vad sajten redstate listar under sökordet Obamacare.

I förra blogginlägget redogjorde jag för republikanernas inre våndor i artiklar från debattörerna Michael Gerson, Peter Wehner och Rich Lowry.

Men en elakare bild, såklart, tecknas av Frank Rich i veckotidningen New York som under valrörelsen sedan var inbäddad i konservativa medievärlden i en vecka (länk). Under rubriken ”Läppstift på en elefant” går han in på fyra scenarios: Plan A: Stjäla val, Plan B: Hitta ny budbärare, Plan C: Göra om hela partiet . Läs hela artikeln här. Men efter att ha gottat sig åt knäppgökar, eufemismer och inringning av alla stora väljargrupper som är emot GOP kommer han fram till Plan D: Att inte göra något alls – och bida tiden som man gjort förut:

– But the party controls far more of American governance, federal and local, than it did after Goldwater’s defeat. It has continued to push the country—and both the current and previous Democratic president—incrementally to the right. Whatever the acronym stands for, the GOP remains nothing if not true to itself. It could not be rebranded even if it wanted to change—and it does not want to. A cosmetic face-lift would fool no one. Its current leaders are more faithful than ever—more faithful than Nixon, Ford, and both George Bushes ever were—to the principles laid down by Goldwater and Reagan. In the end, the party’s best bet may be not to do something but just stand there until history cycles back to it once more.