Henrikssons USA

Karin Henriksson

Karin Henriksson

WASHINGTON Skuldtaket dominerade Barack Obamas sista presskonferens under den första presidentperioden som utlystes med kort varsel på måndagen.

Svaren var rätt långrandiga fram till den allra sista frågan om två punkter: huruvida Obamas ovilja att dunka ryggar bidrar till dödläget i Washington och huruvida han levt upp till sina egna ambitioner om mångfacetterad personal.

Han försvarade sig med att han gillar ”a good party” och att han tycker om talmannen John Boehner personligen. Men, han underströk sedan att det rör sig om motsättningar som inte överbryggs med trevliga golfrundor och att det finns en och annan politiker som räds ”the optics” som det innebär att synas tillsammans med honom. Kanske kan kosta seger i ett primärval.

– But it doesn’t prevent them from going onto the floor of the House and, you know, blasting me for being a big-spending socialist, anmärkte han om motståndarna.

Men Obama sa också att döttrarna börjar bli stora och det kan bli ensamt i det stora huset, så vem vet, en dag kanske han börjar ringa runt för att hitta någon att spela kort med. Radiokanalen NPR:s liveblogg här.

Kritiken om att det verkar bli för få kvinnor och minoritetsrepresentanter har bara tilltagit (som i Maureen Dowds krönika i söndagens New York Times) och Obama gick på defensiven. Titta på personalen under första mandatperioden, manade han med fortsättningen att alla bör vänta med omdömena tills alla poster tillsatts. Men, kritiken har gällt att de viktigaste posterna – utrikes, försvar, finans och CIA-chef – gått till vita män. Lite sent att väga upp det nu.

Och det är den här bilden som används som tillhygge. Enda närvarande kvinnan i Ovala rummet, Valerie Jarrett, skymtar bara bakom en av männen.

Om bloggen

Karin Henriksson är SvD:s korrespondent i Washington sedan 1992.

Dessförinnan arbetade hon på många olika redaktioner i Stockholm samt i Bryssel och frilansade från USA åren 1987-92.
Det bästa med USA-jobbet är variationen, tycker Karin, med allt från stora världsnyheter till små kulturhändelser. Den som är intresserad av samhälle och politik kan inte önska sig något bättre än att bo i supermaktens huvudstad.


Utöver jobbet ägnar sig Karin åt litteratur, film, matlagning och uppskattar särskilt mångfalden och den vidunderliga naturen i USA.

Karin Henriksson har skrivit fyra böcker:
Jag kan inte sova (2007)
USA - så funkar det (2008)
En droppe svart blod (2013)
Reagan - En kontroversiell ikon (2015)

Bloggen handlar om presidentvalet, om debatten, om sakfrågorna, om väljarna och om knäppa saker som ständigt poppar upp i amerikansk politik.

Fler bloggar