Christie för tjock för Vita huset?

WASHINGTON Den republikanske guvernören i New Jersey Chris Christie passar in på eufemismen ”tung”.

Nu intervjuas han av veteranen Barbara Walters i hennes sedvanliga program om ”årets mest fascinerande människor” i ABC News. Hon konstaterar att det finns folk som inte tycker att han kan bli president för att han är för ”heavy”.

– Det är löjligt. Jag vet inte vad de grundar det på. Jag har skött mitt jobb ganska bra och jag tror att folk iakttagit hur jag jobbat 18-timmarsdagar orkanen efter stormen Sandy för att sedan stiga upp igen och sköta arbetet lika effektivt nästa dag, säger Christie som återfinns i den grupp republikaner som med stor sannolikhet grunnar på valet 2016.

I samma program undrar Walters hur Hillary Clinton sköter sitt hår.

– Det blev bara för mycket att försöka hitta en hårfrisörska överallt. Så jag sa: Nog nu, det får bli så enkelt som möjligt, svarar hon.

Mer om programmet i Jonathan Karls blogg – Christie tillbakavisar påståenden om att han skulle ha bidragit till att Barack Obama vann valet och så Hillary om 2016:

– Jag har sagt att jag inte tror att det är något jag skulle vilja gå igenom igen.

Och, slutligen –Barack Obama och den republikanske talmannen John Boehner fortsätter fiscal-cliff-förhandlingarna. Ena dagen låter det hoppfullt, nästa dag är läget förtvivlat. Parterna befinner sig flera hundra miljarder dollar från varandra men bland det som läckt ingår höjd ålder för äldrevården Medicare, till 67, samt ny beräkningsgrund för pensionerna. Här en analys av Major Garrett i National Journal med bl a följande slutsats – som delas av många – om att det blir en småttig uppgörelse där en del svåra frågor skjuts upp till nästa år:

– Because no one appears to know how to win or to even recognize that they have won, the country is likely to avert the fiscal cliff—but just barely. The stalemate in the talks is real. The vibrations between Obama and House Speaker John Boehner are upbeat, but the detail work at the staff level gets quickly bogged down over policy, numbers, and politics.

That means the deal that emerges will be small—puny, actually. Its dimensions shrink by the day and the most effective recycling program will soon involve kick-the-can metaphors.