Dödsbud: Russell Means från Wounded Knee

WASHINGTON Det blev många minnesporträtt av den just avlidne George McGovern från South Dakota – men också av Russell Means som dog på måndagen i Pine Ridge-reservatet i South Dakota, 72 år gammal.

Means, med långa flätor och turkossmycken, brukade beskrivas som den mest kände indianen sedan Sitting Bull och Crazy Horse. Mest känd är han för ett mer än två månader långt väpnat uppror i Wounded Knee 1973 som slogs ner (Wikipedia, här, museet över Wounded Knee-massakern 1890, här).

Mer minnesord om Means, även över en annan tid, här i Minnesota i MinnPost, om American Indian Movement som uppnådde flera målsättningar: mer rättigheter för indianerna, kasinon på reservaten, möjlighet att ta avstånd från ”vit” religion, återgång till egna traditioner m m.

Indianreservaten förblir en oerhört trist syn.

Fastän jag varit i USA så länge har jag inte rapporterat särskilt ofta från reservaten. Här en text från oljeboomens North Dakota med en glimt från ett besök i Pine Ridge. Den hamnade mellan stolar och kom aldrig in i tidningen. Lite långt, kanske, med fakta på slutet:

NEW TOWN Om nu pengar kan mildra minnena av diskriminering finns det hopp för enskilda indianska jordbrukare – men sådana små skadestånd löser varken gamla eller nya konflikter om rikedomar ovan och under den mark som en gång tillhörde USA:s urinvånare.

Vattnet i det just här breda avsnittet av Missouri-floden glittrar i solskenet. Parkeringsplatsen intill indianägda Four Bears Casino & Lodge är full, men inte nödvändigtvis av roulette- och black-jack-spelare, utan av just hitflyttade som fått påhugg i snabbväxande oljeindustrin och av människor som hörsammat myndighetskallelsen:

”Om du är ”native american” som inte beviljades lån av jordbruksdepartementet kan du få del av en uppgörelse – med summor på upp till 50000 dollar”.

Ett par advokater som befann sig på den vinnande sidan i en stor grupptalan finns på plats i ett kalt konferensrum för att föra in uppgifter om människor som tillhör mandan-, hidatsa eller arikara-nationerna med det gemensamma namnet Three affiliated tribes eller MHA Nation som bott på Fort Berthold-reservatet i North Dakota sedan 1870-talet.

– Jag sökte lån, men fick inget. Nu tänkte jag i alla fall kolla om jag kan få något i gengäld. Det här var på 1980-talet och vi hade planerat att köpa lite mer boskap men det gick alltså inte, säger Bonnie Fredericks.

En annan av kvinnorna, Deborah Fox, nedan, får tårar i ögonen när hon berättar om vad som hände henne och hennes familj:

– Vi ansågs inte kvalificerade som låntagare och tvingades lämna gården där vi födde upp hästar. Jag arbetade som servitris och hade en massa andra jobb men hela tiden med en sorg i hjärtat efter allt det vi förlorade.

En av advokaterna, David Garelick, har rest runt och informerat på reservat i flera delstater. Han framhåller att det i många fall räcker med en muntlig beskrivning av något diskriminerande, till exempel att en farmare eller ranchägare hindrades från att köpa mark som sedan plötsligt innehades av en icke-indian. 760 miljoner dollar har avsatts i en skadeståndsfond i målet som kallas Keepseagle vs Vilsack (efter jordbruksminister Tom Vilsack) och folk som inkommer med ansökan före den 27 december har mycket goda chanser att få maxbeloppet, enligt Garelick

Inne på Fort Berthold, bara fem-tio mil från de nya boomstäderna Stanley och Tioga, välkomnar många inkomsterna, medan andra, som Deborah Fox, misstänker att oljeindustrin kommer att ”våldta, plundra och råna oss” som alltid. Till bakgrunden hör såväl federala lagar som indianstammar lyder under, som urmodiga avtal om royalty på råvaruutvinning. Här i North Dakota har fyndigheterna i det så kallade Bakken-fältet bara börjat exploateras och samma gäller olje- och naturgasfynd i andra delar av landet med stor koncentration av indianer. MHA Nation ansökte för övrigt nyligen om finansiering av ett raffinaderi. Nämnas kan dessutom att delstaterna South och North Dakota tillhör de blåsigare i USA och att flera vindkraftsprojekt planeras.

Att problemen i indianreservaten envist förblir desamma märks under en färd genom ett av de mest kända, Pine Ridge, i South Dakota. Trummor och sång ljuder i en gatukorsning i tätorten med samma namn en lördag förmiddag. Syftet är att försöka minska det stora antalet dödliga trafikolyckor som manifesteras i kors efter kors längs vägrenarna.

Ett annat tragiskt fenomen som är att antalet självmord är högre bland unga indianer än i befolkningen i stort. Experter förklarar att skälen är desamma som bland andra ungdomar, men i större koncentrat, alltså alkohol, depression, fattigdom, ingen framtidstro.

– Jag förlorade min syster 2003. Kvällen före var sista kvällen jag någon sin drack alkohol, säger Dirk Whitebreast om sin syster som var 18 år när hon tog sitt liv.

Dirk Whitebreast, nu 31 år, är den yngste sekreteraren i ett stamråd, tribal council, i Iowa och han strävar efter att få ner antalet självmord och att förbättra matvanor på reservaten. Hittills har han sprungit i 29 maratonlopp för att visa att löpning hör till indiantraditionerna.

– Mitt liv kunde ha slutat på annat sätt. Jag springer för att öva upp både mental och andlig styrka – och sedan hur jag ska kunna tillämpa det i tillvaron i övrigt, tillägger Dirk Whitebreast som också berättar att han drömde om att ingå i rådet redan som liten pojke.

President Barack Obama brukar träffa representanter för de 565 erkända ”nations” varje år. Hans egen rådgivare i dessa frågor i Vita huset, Kimberley Teehee, är cherokee-indian från Oklahoma där hon hade den första kvinnliga ”chief of the cherokee nation” Wilma Mankiller som mentor.

———

Indianer kallas numera oftast ”native americans” och inbegriper såväl stammar i de 48 sammanhängande delstaterna som inuiter i Alaska.

Antalet uppgår till ungefär 4,5 miljoner.

Cherokee-indianerna är största enskilda grupp av totalt 565 så kallade stammar , ”tribes”, eller ”nations”, därnäst kommer Navajo-indianerna.

Alla socioekonomiska data är sämre bland native americans: lägre genomsnittsinkomst, lägre utbildningsnivå, högre andel fattiga.

På senare år har kasinoverksamhet, med en årlig omsättning på 16 miljarder dollar, bidragit till kraftigt ökade inkomster i en del reservat men långt ifrån alla.

Ungefär en tredjedel bor på reservat.

Åtskilliga namn på platser i USA härstammar från indianerna: Alabama, Alaska, Arizona, Chesapeake. Chicago, Illinois, Iowa, Minnesota, Mississippi, Missouri, Ohio, Tahoe, Tennessee.