Mmm.. mandelriska

Augusti har bjudit på en kanonsvamp som inte kommer så ofta, mandelriska. Den börjar visserligen avta nu, hälsar svampexperten Michael Krikorev i en dagsrapport från Södertörn, men än kan det vara idé att leta. Det kan dröja länge till nästa gång den behagar visa sig.

Så här skrev en jätteglad svampplockare för en dryg vecka sedan, från Strängnästrakten:

”57 mandelriskor på en å samma dag-personbästa med råge!!!! å den godaste svamp jag smakat!!”

Om man ska bära hem 57(!) mandelriskor måste man vara lite stark. Det är en bamsig svamp. (Den har också hetat Guldbrötling vilket ger en aning om dess kompakta kropp).

Mandelriskan har smak av hummer. Det är lätt att få ut smaken, det enda som behövs är fett (grädde använder jag) och dill. Samt tålamod. Den hårda mandelriskan låter sig inte slarvas med.

På TV4:s Nyhetsmorgon 14 augusti lagade nya svampboksparet Pelle Holmberg och Jens Linder mandelriskestuvning till gravad lax. Jag har inte hittat inslaget på TV4-hemsidan. Men jag har gjort ungefär samma sak: Så här:

Skär den hårda mandelriskan i ganska små bitar.

Förkoka, (dvs låt svampen svetta sig torr i sitt eget vatten, inget fett tillsatt). Det här är en hård svamp. Du kan räkna med 20 minuters svett-tid, ev måste du tillföra lite vatten.

Därefter lite smör, stek ett tag till. Därefter grädde,låt det bubbla på. Jag skulle tro att min urgoda gräddsås (ingen redning) tog minst 35 minuter att få till.

Men sedan:!! Med abborrfilé, supergott. Bättre än till gravad köplax.

Mandelriskan är en brun svamp med med åldern kan få bruntonade/brunfläckiga skivor. Den kombinationen är värd respekt; några av de riktigt farliga svamparna är bruna med bruna skivor. Men mandelriskan har ett osvikligt signum: Den luktar (stinker tycker vissa) av sillake.

Mandelriskan söndrar också ut vit saft när den bryts eller skärs. Det blir bruna fläckar på svampen när saften torkar in. Saften kan också ge svåra fläckar på kläderna.

(Alla riskor ”blöder” för övrigt).

Var hittar man då mandelriskan?? Jo den kan finnas i både blandskog med ek och i ren barrskog. De jag hittade i Småland växte i vägkanter i barrskog, nästan nedborrade i halvgrusiga vägbanker med lite fuktigt gräs.

Eftersom mandelriskan är en ovanlig svamp som inte poppar upp så ofta (och en så kallad indikatorsvamp som visar på värdefulla naturområden) kan man gärna låta de gamla få stå kvar och skicka iväg sporer. Fast det är svårt… Svampens storlek och den starka smaken gör att det räcker med någon enstaka svamp för en god stuvning till flera personer.

Just Michael Krikorevs sajt www.svampguiden.com har ett forum där svampplockare kan rapportera om sina fynd. Sök på ditt landskap och augusti så ser du kanske områden där mandelriskor har hittats. En liten fingervisning om var man själv kan söka kanske?

Ett exempel: Sökning på

Mandelriska, Södermanland, augusti ger just i dag tolv träffar.