Petra Månström
Asta Mrak, 66, bor i Sölvesborg och har sprungit av och till sedan 1980. Foto: Privat.
Lika bra att köra på, nu tar vi ännu en Veckans löpare. Den här gången är det Asta Mrak, 66, som bor i Sölvesborg i Blekinge sedan 1973. Hon har en dotter, en svärson och två barnbarn. Resten av familjen finns i Danmark. Asta är pensionär men arbetar omkring 43 procent i månaden som sjuksköterska.
Hur länge har du sprungit?
– Jag började att springa runt 1980. Av olika orsaker har jag haft långa upphåll, för att återvända till löpningen igen och igen. Nu har jag sprungit ett par år.
Vad fick dig att börja springa?
– Jag sade upp mig från mitt jobb, fick ny energi och lugn i livet. Jobbade för bemanningsföretag där jag var hemifrån flera veckor åt gången. Började att utforska omgivningerna där jag var, gående i mycket rask takt. Upptäckte att min kondition förbättrades och började sedan att springa som en direkt följd att detta. Tänkte faktiskt att om jag kan gå en kilometer på 9-10 minuter, bör jag kunna lyfta benen lite högre och springa lite snabbare.
Vad får du ut av din träning?
– Jag mår så bra av att springa. Bättre kondition, viktnedgång utan att banta. Friskare, är sällan förkyld, får ett starkare skelett och har fått ett annat tänk när det gäller mat. Och jag stressar mindre än tidigare. Dessutom njuter jag av dofter, ljud, naturupplevelser när jag är ute och springer, då jag oftast springer i skogen. Som synes innebär löpningen bara hälsovinster för mig.
Skor med ens namn på, vem vill inte ha det? Foto: Privat.
Har du haft några svackor och hur har du hanterat dem?
– Jag har haft förvånansvärt få krämpor. Halkade i vintras, ramlade inte, men fick en sträckning i ländryggen. Trodde att jag inte kunde springa mer. Men yogaövningar samt stretching av ryggmusklerna hjälpte mig. Försöker att inte hänga upp mig på gårdagen, det är här och nu som gäller.
Tränar du något annat än löpning?
– Jag tränar yoga i en liten grupp här i Sölvesborg. Försöker göra det här hemma, nu när kursen är slut. Och så promenerar jag, ånga rundor i rask takt.
Har du några framtidsdrömmar gällande din träning som du vill dela med dig av?
– Jag försöker leva här och nu, detsamma gäller min löpning. Fast självklart har jag ett mål. Genom att göra vad jag kan, hoppas jag få en bra framtid utan krämpor. Jag skall springa ett lokalt Nattpulslopp i augusti och mitt enda mål är att INTE komma sist. Kommer jag sist trots allt, ja då får jag väl vara glad jag kommer i mål!
Ditt absolut bästa träningsminne?
– Jag hade ett mål, att springa en mil. Trodde knappast att det var realistiskt. Men den dagen jag klarade milen, det är nog mitt bästa träningsminne.
Dina bästa tips till andra som vill komma igång med träning?
– Att träna betyder olika saker för olika personer, beroende för vart vi befinner oss i livet och vilken personlighet man har. Viktigt är att hitta något som man tycker är roligt. Realistiska mål i lagom takt. Börja några dagar i veckan, få det att fungera i vardagen. Jag bestämmer mig för att jag skall springa vissa dagar, planerar vart jag skall springa och jag ser till att följa planen. Även om det ösregnar eller tar emot så genomför jag passet ändå.
Pryl du inte kan vara utan under passet?
– Jag springer utan diverse prylar. Men jag har alltid telefonen med mig, med appen Endomondo på. Telefonen är bra att ha om jag skulle skada mitt ute i skogen. Sedan är jag lite nyfiken på hur långt jag har sprungit, fast det egentligt inte har så stor betydelse.