Maratonbloggen
Petra Månström
Petra Månström
Kalle Zackari Wahlström är aktuell med boken ”Stark som en björn, snabb som en örn”, där han testar olika träningsformer. Foto: Printz Publishing.
”Springning sliter på kroppen. Och det är inte speciellt effektivt. Det finns folk som kan springa milen på 40 men som har värsta kulmagen och klarar noll chins. Nä, man behöver inte bli vältränad bara för att man kan springa. Men man måste kunna springa för att få kalla sig vältränad. Man måste inte kunna springa jättefort. Men man måste kunna springa.”
Ovanstående citat är hämtat från Kalle Zackari Wahlströms blogg, inlägget handlar om hans insats i Göteborgsvarvet. Postade citatet på Maratonbloggens Facebooksida och genast var diskussionen igång. Bland annat funderade folk över hur man egentligen definierar ”vältränad”. Är man vältränad om man springer fort men inte klarar en enda chin? Och hur fort är egentligen fort?
Det där med kulmagen på sub 40-löpare engagerade en del. Jag är inte helt säker på att jag känner till någon som springer milen under 40 minuter och har kulmage. Däremot var det ganska befriande att på Swissalpine Marathon notera flera löpare med rejält framträdande kulmage som hade bra drag under sulorna. Skulle ”vältränad” då innebära en lägre fettprocent med synliga muskler? Då skulle ju många professionella elitidrottare inte kunna kallas för just vältränade. Kanske bättre då att tala om att man är vältränad för sin sport?
Och är man lite lagom bra på mycket så är man ”allroundvältränad”? (Tänkte skriva ”crossfitutövare” men vågade inte… ;-)
