Petra Månström
Foto: Privat.
Vem är jag utan min träning? Det är en fråga som många som tvingas till träningsuppehåll brottas med. Visst, är man förkyld någon gång per år så blir det kanske ingen ”kris” att tala om. Men om man gång på gång drabbas av bakslag, såväl kroppsliga som mentala, som sätter käppar i hjulet för träningen – då börjar man till slut grubbla.
Jag blir extremt rastlös när jag inte får träna. Är fullt medveten om att det kan låta väldigt provocerande i öronen på någon som av en eller annan anledning inte kan springa överhuvudtaget. För jag vet ju att jag snart (förhoppningsvis) kommer att kunna springa igen, men just nu känns allt hopplöst. Det är fascinerande hur snabbt effekterna av träningsabstinensen märks. Jag blir sur och retlig, inte alls lika sprallig som jag brukar vara och tålamodet tryter snabbare än det brukar.
Har någon några bra tips på hur man hanterar svår träningsabstinens, tipsa gärna! I’m all ears!