Petra Månström
Carina tränade ett pass med en instruktör och fick höra att hon inte tog i tillräckligt hårt. Foto: Colourbox.
FRÅGA:
Hej!
Min fråga handlar om hjärtslag. Tränade ett löppass med en instruktör för en tid sedan. Hur mycket och hur länge jag än ansträngde mig blev hjärtslaget väldigt lågt. Stannade runt 65-70%. Enligt instruktören var de låga härtslagen ett tecken på att min kropp var vältränad och utvilad och jag pushades att springa allt hårdare och längre. Men jag kände mig väldigt trött och sliten efter flera pass de sista dagarna. Instruktören framhärdade dock att jag bara var lat.
Ett par gånger till efter den här händelsen har det hänt att jag inte har fått upp hjärtslagen. Då har jag alltid haft en hård träningsvecka bakom mig, men har alltid ätit tillräckligt med kolhydrater. Hur är det nu med hjärtslagen? Om de absolut vägrar att komma över 70%, är man då utvilad och vältränad och kan träna hårdare? Var jag bara lat?
Jag är vältränad med en hög laktattröskel och låg vilopuls och klarar annars att utan vidare springa långa löparpass (15-22 km) där hjärtslagen varierar mellan 85-94%.
Carina
SVAR:
Hej Carina!
Jag tycker inte att det låter särskilt hjälpsamt med din tränares attityd till dina besvär och farhågor. På vilket sätt skulle du kunna förbättra dina ansträngningar genom att få besked om att du är lat? Invaliderande, destruktivt och helt felaktig strategi.
Du beskriver att du tillfälligtvis, efter att ha tränat hårt en period, så mycket att du känner dig sliten, inte har samma ork som annars, och att du oroar dig för att inte komma upp i tillräckligt högt pulstal. Därmed har du själv angivit den troligaste förklaringen till din fråga. Du belyser ett vanlig fenomen inom all idrott, nämligen svårigheten att avgöra när det är dags för prestation och när det är dags för återhämtning.
I ditt fall säger kroppen att du är sliten och behöver återhämtning, medan din vilja (eller din tränares vilja) ändå är att pressa på och träna hårt. På inte alltför lång sikt leder det till allvarliga överträningssymptom (NFO – non-functional overtraining) med risk för överträningssyndrom, ett svårbehandlat tillstånd.
Hos en vältränad individ är lathet aldrig förklaring till underprestation, utan skall räknas som en allvarlig varning för överträning eller annan tärande sjukdom tills motsatsen är bevisad. Den bästa hjälpen för dig att känna igen varningstecknen är att vara mer lyhörd för vad din kropp och psyke signalerar. När kroppen och psyket ger signaler om utmattning är det dags för återhämtning. Alla borde ha, men få har, en återhämtningsstrategi. Vill man veta mer om detta kan Göran Kenttäs bok ”Idrottarens återhämtningsbok” vara en bra investering.
Bästa hälsningar,
Dan Leijonwall, specialistläkare och ansvarig läkare för Stockholm Marathon
www.idrottsdoktorn.se
Har du också en fråga till Maratonbloggens idrottsläkare Dan Leijonwall? Mejla den till spring@svd.se!