Petra Månström
Glatt gäng efter sista 15-sekundersintervallen på dagens intervallpass. Foto: Privat.
Puh! Har just tryckt i mig dubbla portioner thaimat och några chokladbitar. Ändå är jag fortfarande lite hungrig. Hade glömt hur glupsk man blir av intervallpass – efter längre pass blir jag mest sömnig och mätt. Men idag var det fullt ös under ledning av Malin Ewerlöf. På schemat stod ett pass som ofta kallas Moneghetti efter den australiensiske långdistanslöparen Steve Moneghetti.
Passet ser ut som följer: 4 x 90 s + 4 x 60 s + 4 x 30 s + 4 x 15 s och vilan är alltid lika lång som intervallen man just sprungit. Det handlar inte om maxfart utan kontrollerat snabbt. Farten ska öka successivt och 15-sekundersintervallerna ska gå mycket fort. Passet ser rätt ”simpelt” ut på papperet men så är verkligen inte fallet, kan jag meddela. Redan efter två 90-sekundersintervaller började jag misströsta. Jag har ju inte kutat intervaller på evigheter och benen börjar kännas lite sega. Fick kämpa för att hålla jämnt skägg med Daniel och Nina – dessutom hade jag Malin Ewerlöfs 12-åriga dotter flåsandes i nacken!
Sammanfattningsvis en grym kväll med en rejäl genomkörare och mycket mjölksyra. Glada miner och utmattade uppsyner. Mot slutet dök Pálmar upp och berättade lite om nästa veckas Islandsresa. Det är nära nu!! Så himla spännande!