Inför åkkörkort i Vasaloppet!

Sälenbacken – Vasaloppets berömda flaskhals. Motlutet kan ta uppåt timmen att forcera om man står i något av de bakre startleden. Foto: TT.

I dagens SvD är det träningstema och undertecknad har författat ett gäng artiklar på temat längskidåkning och långfärdsskridsko. Det finns också en krönika som jag skulle vilja dela med er här, för jag tror att det finns en hel del åsikter i ämnet. Eller har jag fel? Är i alla fall nyfiken på era tankar i ämnet, här kommer krönikan:

Berga by, Sälen. Klockan är 8.00 den första söndagen i mars 2012. Startskottet i Vasaloppet har just gått och i startled åtta där jag befinner mig ramlar åkare omkull av pur upphetsning. En stund senare når jag fram till Sälenbacken, loppets välkända flaskhals. Där handlar det om att hålla ordning på skidor och stavar så man kommer upp på krönet med intakt utrustning. Dryga timmen efter start kommer jag äntligen igång med åkningen och inser att det här med kurv- och backteknik kanske är något som somliga i spåret borde träna mer på. Själv är jag absolut inget åkfenomen, jag vurpar också då och då, men en del har så stora problem att jag i mitt stilla sinne funderar på hur de egentligen tänkte när de anmälde sig till det här loppet.

Ni har säkert sett rätt så underhållande Youtubeklipp på massvurpor i någon Vasaloppsutförslöpa och jag får också uppleva en hel del sådana scenarier live. Bland annat bestämmer sig en herre för att falla mitt i en hyfsat brant nedförsbacke varpå jag krockar med honom och landar lite olyckligt på höften.

Ska vi summera min allra första Vasaloppsupplevelse så var det en härlig folkfest som jag gärna gör om. Men den hade kunnat vara ännu roligare om åktekniken varit lite bättre hos somliga. Man behöver absolut inte vara någon expert, men i synnerhet kurvtagning och teknik i nedförsbacke är något som jag tycker att många borde träna mer på. Inte minst för att undvika massvurpor och kanske rentav ben- och armbrott.

Det allra bästa vore förstås att införa någon form av ”åkkörkort” men det är nog lite väl bökigt rent administrativt. Men kanske kunde arrangören uppmana deltagarna vikten av att träna på sin teknik – det förbättrar ju inte bara upplevelsen för dem utan även för medåkarna.