Så påverkas din kropp av ultralöpning

Löpare i 100-kilometersloppet under 2013 års upplaga av Stockholm Ultra. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Att en stillasittande livsstil inte är bra för hälsan vet vi ju. Men hur är det med personer som rör på sig extremt mycket, som till exempel ultralöpare? Alltså personer som springer längre än maratondistansen på 42,195 kilometer.

Hur hanterar deras kroppar veckomängder som vi dödliga knappt når upp till per månad? Det bestämde sig forskare vid Stanford University och University of California för att ta reda på. De kontaktade därför 1 200 erfarna ultralöpare som fick svara på en rad frågor om allt från deras tränings- och tävlingsupplägg, skadehistoria och sjukdomar till status på lungor, humör, midjemått och mycket mer.

Svaren sammanställdes och jämfördes med motsvarande data för mer normalt motionerande människor. Resultaten var mycket intressanta. Man fann att mindre än en procent av ultralöparna hade fått diagnosen hjärtsjukdom. Få, 1,6 procent av löparna, hade drabbats av cancer och när det förekom så handlade det om olika hudcancertyper. Det är en långt lägre siffra än hos snittamerikanen, särskilt med tanke på att de flesta ultralöparna var 40 år eller äldre.

Däremot rapporterade löparna ofta andningsproblem och en tredjedel talade om pollenallergi eller astma, ofta i samband med träning. Kanske inte så konstigt eftersom löparna ofta spenderade timtal i spåret utomhus. Dessutom hade över hälften av löparna drabbats av löparrelaterade skador under det senaste året, skador som tvingats dem att vila från träningen en tid. Men den här andelen är faktiskt lika stor som hos mer ”normala” motionärer. Skadorna handlade ofta om knäproblem eller stressfrakturer.

En intressant detalj är att skador var vanligast förekommande hos yngre, mer oerfarna ultralöpare – i synnerhet män under 40 som tränade ofta och med hög intensitet. Äldre ultralöpare som tränade i ett lugnare tempo var inte alls lika skadebenägna. Ultralöparna som deltog i studien stannade sällan hemma från jobbet på grund av sjukdom och gick mycket sällan till läkaren. Om det kan bero på att de genom sin träning utvecklat en högre smärttröskel låter vi vara osagt, men faktum kvarstår att de i lägre utsträckning än andra drabbas av diverse livsstilssjukdomar.

Studien i sin helhet.