Petra Månström
Jag var inte fullt så arg som jag såg ut. Tvärtom – lugna pass är bland det bästa jag vet. Foto: Petra Månström.
Intervaller i all ära, men frågan är om inte lugna pass ändå är roligast. Man slipper de där intervallfjärilarna i magen – ”ska det gå vägen idag?” och ”orkar jag?” Istället kan man bara glida iväg och låta tankarna flyta iväg medan man lyssnar på fötternas rytmiska dunkande mot marken. Lugna pass är extra sköna när det är mörkt, då finns det inte lika många referenspunkter och man kan gå in i sig själv lite mer. Underbar känsla att komma hem igen och känna sig piggare än innan man gav sig ut. Och ändå har hjärtat fått ett riktigt bra pass. Känner att de här passen gör mig gott, kommer bli mer av den varan framöver.
Hur ofta kör ni riktigt lugnt?