Vad är egentligen talang?

”Springande snickaren”, Kim Karlsen, hade inte varit i närheten av en löparsko när han började springa 2012. Foto: Sebastian Davidsson/SvD.

I dagens träningstema i SvD finns ett reportage om Kim Karlsen – även känd som ”springande snickaren”. Han hade inte tagit ett löpsteg och släpade runt på 30 kilos övervikt när han i fjol bestämde sig för att börja löpträna.

Han hade sett sin dotter under Lilla Midnattsloppet och blivit inspirerad. Nyligen klarade han milen under drömgränsen 40 minuter och målet nu är att kvala in till New York Marathon. För att greja den utmaningen behöver han klara maran på 2.58 eller halvmaran på 1.25. Han medger att det är ett tufft mål men han tänker göra allt för att klara det.

Kim tränar sju dagar i veckan och än så länge verkar hans kropp inte protestera. Han gör tider som många av oss bara kan fantisera om och får han bestämma så har han inte peakat än på länge. I reportaget kallar jag honom supertalang – för att jag tycker att han är det. Men när jag lade ut en länk till texten på Facebook så följde en ganska intensiv debatt. Någon menade att ”är 40 på milen efter ett år verkligen så ovanligt” och ”själv sprang jag milen på 46 minuter med en månads löpträning och 1,5 år senare gjorde jag sub 40 under en halvmara som landade på 1:26”. En diskussion om hur man egentligen definierar en talang tog fart.

Mikael Mattsson, doktor i fysiologi på GIH, talar ju i reportaget om olika typer av ”träningssvar”. Man kan ha bra eller dålig förmåga i utgångsläget utan träning, man kan svara snabbt eller långsamt på träning och dessutom kan man ha hög eller låg maxpotential. Det finns många kombinationer av de här varianterna och skalorna är flytande. Men kan man då kalla Kim Karlsen för en talang? Ja, det tycker jag absolut. Förmågan att absorbera tuff träning sju dagar i veckan utan att krascha är helt klart en slags talang. Men rätta mig om jag har fel när majoriteten anser att talang är en person som har en bra förmåga i utgångsläget utan att behöva träna. Tänk då på höjdhopparen Donald Thomas från Bahamas som  efter mindre än ett års träning hoppade 235 centimeter och vann VM-guld 2007. Han har fortsatt att träna och tävla sedan dess utan att förbättra sitt personliga rekord. Medan en annan bekant höjdhoppare, Stefan Holm, behövde 13 år av träning för att gå från 206 cm till sitt personliga rekord 240 cm.

Så – betyder det att Donald Thomas saknar talang men inte Stefan Holm ? Eller vice versa? Nej, båda har talang fast på olika sätt. Holm svarade lite på träning under längre tid, men förbättrade sig kontinuerligt. Donald Thomas peakade direkt och hade alltså en riktigt bra förmåga i utgångsläget. Mer i det här intressanta ämnet kan du läsa i boken The Sports Gene skriven av Sports Illustrated-redaktören David Epstein. Där frågar han sig bland annat varför Jamaica lyckas producera så många snabba sprintrar och om man måste komma från Östafrika för att bli en duktig långdistansare.

Har man många löpare i sin bekantskapskrets är det nog lätt att tro att under 40 på milen är ”vanligt”. Men tar man sig ut ur löparklusterbubblan skulle jag vilja påstå att den tiden är en bedrift – särskilt om man har fyllt 45 år och inte löptränat längre än ett år. För att åstadkomma något sådant krävs helt klart en slags talang. Och så är det med det.