Maratonbloggen
Petra Månström
Petra Månström
Jag spurtar i mål under 2012 års upplaga av Stockholm Marathon – i det berömda Vädret. Foto: Lars Nordström.
Pannben, eufori och ben stelare än marmorpelare. Glädje, tårar och drömmar som går i uppfyllelse. Den som har genomfört ett maratonlopp vet vad jag menar och trots helvetisk träningsvärk flera dagar efter kraftprovet är det knappast någon som ångrar sin maradebut. Många känner sig manade, men är maran något för dig? Testa dig själv genom att besvara nedanstående frågor – ju fler du kan svara ”ja” på desto större sannolikhet är det att du kommer att greja utmaningen på bästa sätt:
1. Jag är en fighter som inte ger upp i första taget.
2. Det bor en liten masochist i mig som gillar smärta.
3. Jag har motivation och tid att löpträna åtminstone tre gånger i veckan, varav ett långpass på mellan en och en halv och tre timmar.
4. Jag bangar inte för tjurigt väder, löprundor i snöslask och i lömsk halka.
5. Jag har stöd från eventuell partner/familj som inte känner sig bortprioriterad.
Euforisk efter målgång i min debutmara, Stockholm Marathon 2010! Foto: Tomas Oneborg/SvD.
6. Löpning verkar kul.
7. Jag accepterar att motivation och form kommer att åka bergochdalbana under resans gång. Fler än en gång kommer jag fråga mig vad fasen jag pysslar med, särskilt under själva loppet.
8. Jag har familj eller kompisar att springa med och som kan tvinga ut mig när det tar emot.
9. Jag kan se mig själv spurta in i mål till typ tonerna av Eye of the Tiger.
10. Jag räds inte tanken på att en eller annan tånagel kan lossna på väg mot mållinjen.
Hur många JA fick du?
