Petra Månström
Cecilia har under en tolvmånadersperiod ökat sin träningsdos markant och nu har hon problem med värk och energibrist. Dan Leijonwall ger råd. Foto: Colourbox.
FRÅGA:
Hej!
Jag är en 33-årig kvinna som under de senaste tolv månaderna ökat både träningsmängd och intensitet ganska snabbt. Under hösten och under våren har jag tränat minst 4 gånger i veckan varav två eller tre pass varit löpning ( 1-2 mil per pass) och sen 1-2 tuffa crossfitpass och ev. styrkepass. Den senaste månaden är det dock som att energin och orken tagit slut.
Jag får ont i kroppen efter varje pass, är helt slut och har nu gjort uppehåll med crossfit. Jag sprang 2 mil för två veckor sedan och efter det har det bara blivit två korta rundor på 6 km. Jag har lusten att träna men värk och brist på energi hindrar mig. Jag har under perioder varit lite dålig på att äta tillräckligt och har därför de senaste veckorna skärpt till mig.
Men vad tror du att värken och energibristen beror på och vad kan jag göra åt det?
Vänliga hälsningar,
Cecilia
SVAR:
Hej Cecilia!
Snabb träningsökning av 2 parametrar samtidigt, intensitet och mängd, är 3 faktorer som förebådar risk för överträningssyndrom, idrottares variant av utbrändhet. Du nämner även andra faktorer som bidrar; lågt energiintag samt det faktum att du fortfarande tränar. Crossfitträning är en mycket krävande aktivitet, där stressmomentet kan bidra till både utmattning och skaderisk. Jag räknar upp till 5 pass totalt per vecka i relativt tunga aktiviteter, något som förutsätter planerad och återkommande återhämtningsperioder även om du hade varit väl förberedd och tränad för detta sedan tidigare. Var 8:e vecka med psykisk och fysisk återladdning är en bra tumregel.
Utmattningen är ett sätt att förhindra en katastrof, och en reaktion på att något väsentligt fattas. Reaktionerna skiljer sig åt en del mellan individer, men innefattar ofta det du själv nämner: orken/energin har tagit slut, ont i kroppen/värk. Till bilden hör inte sällan även nedstämdhet, prestationsnedsättning på flera områden (inte bara idrottandet), ångest, irritabilitet, stresskänsla, trötthet, aptitstörning, sömnstörning m fl. En sammanställning av syndromet finns på webbsidan Löparhälsa. Det finns också andra medicinska tillstånd som kan ge liknande symptom, varför en läkarbedömning hos någon med kunskap om tillståndet kan vara av värde vid bestående besvär.
Botet bestäms av graden av besvär och hur lång tid symptomen funnits. En period med full vila är alltid nödvändigt – det kan handla om ett antal månader. Tendensen att vila för kort tid är påtaglig, vilket resulterar i återfall och förlängt lidande. Planerat kostintag är obligatoriskt, liksom träningsplanering. Båda dessa behöver man oftast hjälp med av lämplig handledare. Ibland är det nödvändigt att reflektera över och förändra attityden till idrottandet för att undvika återfall.
Jag känner till för lite om dig för att ge dig mer än dessa generella råd. Även om du bara har korta och lite besvär bör du ta detta på allvar. Man behöver se över din medicinska situation och utesluta andra sjukdomar i en allmän läkarundersökning.
Vänliga hälsningar,
Dan Leijonwall, specialistläkare och ansvarig läkare för Stockholm Marathon
www.idrottsdoktorn.se