Maratonbloggen

Petra Månström

Petra Månström

swimrun_fredhall

Simma och springa runt Kungsholmen – tja, varför inte? Foto: Privat.

Med ett aquathlon som rycker allt närmare måste man ta alla chanser till specifik träning som ges. Så när Magnus föreslog ett gemensamt pass var jag inte sen att haka på – dessutom utlovades flera bra tips inför söndagen som han och hans kompis Linus inhämtat under Amfibiemannen som de körde för några veckor sedan.

Under löpturen ner till Smedsuddsbadet möttes jag av en hel del förvånade blickar – märkligt, trodde det sprang omkring folk i sparkdräkt, badmössa och simglajjor i pannan typ hela tiden… Nåväl. Det känns fortfarande lite märkligt att hoppa i vattnet med strumpor och skor på fötterna, men det är väl bara en vanesak. Hade idag med mig min nyinköpta pullbuoy (dolme) – en skumgummimackapär som man håller mellan låren så att benen hålls flytande och största belastningen läggs på armarna.

Simningen gick kanske inte direkt snabbt, men mycket bättre än i söndags. Då kämpade jag med andningspanik mest hela tiden, men idag kunde jag åtminstone crawla utan problem. Desto svårare är det att simma rakt, saknar ränderna som finns i botten på simbassänger – här får man navigera genom att då och då titta framåt och spana efter referenspunkter.

pullbuoy655

Så här ser den ut – den dyraste skumgummibiten jag någonsin har köpt. Men den var bra. Foto: Privat.

Vi måste prata om det här med hur det känns i skallen när man kliver upp ur vattnet! Helt yr i bollen! Ska testa att köra med öronproppar nästa gång och se om det blir bättre. Kände mig oslagbar när jag joggade hemåt igen efter sista simetappen och med några fina tips rikare som jag noterar inför söndagen:

– Ta med ett extra par simglasögon som reserv vid eventuellt haveri
– Näsklämma är bra om man är pollenallergisk (jag har nyst hela kvällen nu – är tydligen allergisk mot något pollen som fanns i vattnet)
– Snabbsnörning på skorna à la triathlon är att föredra om  man vill slippa fippla med skosnören som går upp
– Jag måste borra hål i min pullbuoy och dra ett resårband igenom det, så jag kan ha anordningen om ena låret när jag springer och sen fiffigt rotera det åt andra hållet när jag ska simma
– Simglasögonen läcker inte om man trycker dem mot ansiktet tills man känner ett ”sug”.

Puh. Kommer somna ovaggad nu! Och ja – jag känner mig väldigt amfibisk. Eller kände mig – för några timmar sedan. Det är en grym känsla att så pass ”smidigt” förflytta sig mellan vatten och land.

Lyssna på min podcast!


Hör Lisa Nordén berätta om ”optional runs”, Jonas Colting om sin kärlek till prinsesstårta och Markus Torgeby om varför han klev av elitsatsningen. Allt i min podcast Maratonpodden. Mycket nöje!

MARATONBLOGGEN


Om Petra: Petra är tjejen som löpvägrade fram tills hon fyllde 33 då hon av en slump blev utsedd att blogga om sin träning inför Stockholm Marathon 2010 på en av landets största dagstidningssajter. Med svenska folket som publik genomförde Petra sin första mara och klarade dessutom målet att komma in under fyra timmar.

Sedan dess har Petra fortsatt med löpning och på senare tid fått upp ögonen för ultralöpning. Den 26/7 2014 genomförde hon det 78 km långa bergsultramaratonet Swissalpine Marathonoch den 23/8 deltog hon i urpremiären av UltraVasan 90.

Hon är frilansjournalist med uppdragsgivare som Stadium Magazine, Vagabond och Amelia. 2011-2012 ledde hon tillsammans med maratonexperten Anders Szalkai webbtv-programmet Spring.

I mars 2014 bokdebuterade Petra med Det är bara att springa (Karavan förlag). Hon är också programledare för Maratonpodden, en podcast om uthållighetssporter.

Bonusfakta om Petra: Drömmer om att designa leopardmönstrade träningskläder, älskar lakrits och säger inte nej till en välgjord kaffe latte.

Kontakta Petra Månström här


Foto: Micke Sjöblom/Zebrabild

Arkiv

Fler bloggar