Dags att införa löparfiler

Cykelbana, gångbana – men var ska löparna hålla hus? Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Ni vet säkert vad jag menar. Man är ute och springer, får feeling och börjar känna sig som ett med underlaget. Stegen är lätta och sinnet är glatt. Men så plötsligt är förtrollningen bruten, det dyker upp några fotgängare framför dig. Naturligtvis går de i bredd och när de hör dina steg breder de liksom ut sig än mer. Och hur du än försöker ta dig förbi på ett smidigt sätt så muttras och suckas det.

Sedan har vi cyklisterna som inte nöjer sig med cykelfilen utan då och då glider över på gångbanan. Likt projektiler flyger de fram och gör livet osäkert för såväl löpare som fotgängare. Ibland undrar man om de har koll på farkosterna de befinner sig på, man kan nästan se ett barn som försöker bemästra en skenande Ferrari framför sig. Med halvgalen blick ska de fram och förbi till varje pris, genar i kurvor och tycker att alla andra ska lämna plats.

Vart jag vill komma?

Jo, vi löpare börjar bli så pass många att vi inte längre kan avfärdas som en dagslända. Inte heller har vi möjlighet att enbart hålla oss på undanskymda platser, i obskyra skogspartier eller på bakgator. Lösningen på problemet: inför särskilda löparfiler där vi löpfrälsta kan få ägna oss åt vår sport – som har kommit att bli en bred folksport – utan att löpa risk för liv och lem.

Jag menar, kunde man en gång i tiden införa cykelfiler är det väl naturligt att man även inför löparfiler?