Petra Månström
Modell visar plagg ur Stella McCartneys aktuella vår- och sommarkollektion för Adidas. Gillar den här bilden – den visar en stark och fokuserad kvinna som dessutom är snygg.
Kors i taket vad det brakade loss i kommentarsfältet efter att jag bloggat om ”Låtsasjoggande kvinnor och målmedvetna män”. Fick höra både det ena och det andra – framför allt det andra. Som diverse variationer på temat: ”Du ska minsann inte ha åsikter om innehållet i bildbankerna när du själv utseendehetsar på din blogg”.
Puh, man blir lite matt.
Men uppenbarligen sticker det i en del människors ögon att man faktiskt kan intressera sig för såväl kilometertider, splits och tröskelintervaller samtidigt som man tycker det är trevligt att se bra ut i spåret. Kom igen: de flesta av oss som tränar gör det av många anledningar – bättre hälsa, avkoppling och glädje är några. Men utseendeaspekten finns ju också. Och – trumvirvel – det kan faktiskt finnas flera parallella anledningar till att man utövar just löpning.
För egen del upptäckte jag snabbt att i synnerhet korta och snabba intervaller fick min bakdel att anta en mycket trevlig form. Kroppen tajtades till och trivs jag med. Jag gillar att känna mig snygg på utsidan – samtidigt som jag får en kick av att kuta intervaller, lägga upp träningsplaner inför framtida lopp och nörda in mig på kilometertider och tröskelfarter tillsammans med likasinnade. Jag får också en kick av att göra hälsoundersökning hos doktorn och få höra att kroppens inre är i toppform.
Kort sagt: det ena behöver inte utesluta det andra.
Det roliga är att ju mer folk klagar på mina leopardtights, desto mer sugen blir jag på att köra Stockholm Marathon i 100 % leopard – från topp till tå. Med rosa vattenflaska i handen – eller okej, en leopardmönstrad. Och med ett tidsmål som är ”out of reach but not out of sight”.