Petra Månström
Träffade Eva-Lena på väg till Premiärmilens start. Foto: Privat.
Som ni redan har förstått av tidigare inlägg var jag inte särskilt imponerad av min insats i dagens Premiärmilen. Mina 47:28 räckte visserligen till en hedrande 25:e plats av över 800 damer i motionsklassen (även om man ju inte ”tävlar” i den här klassen), men jag hade satt upp ett betydligt högre individuellt mål. Oflytet kan säkert ha att göra med flera faktorer såsom temperatur, underlag, dagsform och så vidare – dessutom inledde jag loppet med att avverka kilometer ett på 4:27. Kanske inte helt optimalt, men jag gillar ju kort och snabbt och rycktes med inledningsvis. Sedan hade jag en übergrym låt i öronen också, som nog bidrog till den flygande första kilometern.
Runt åtta kilometer fångade Ellinor mig på bild. Då var jag jättetrött. Foto: Ellinor Björk.
Mötte det här glada gänget från Singelspring vid väskinlämningen. De nominerades förresten i fredags till ”Veckans svensk” i TV4-programmet med samma namn. Foto: Petra Månström.
Men efter att ha beklagat mig för både Ingmar och Ellinor har jag fått lite perspektiv på dagens lopp. I benen har jag förra veckans jobbiga 5-kilometerslopp, samt tisdagens kvalitetspass och torsdagens långpass. Samt en själsligt jobbig fredag. Så visst, jag måste ändå klappa mig själv på axeln och tacka benen för att de bar mig fram en mil i 4:45 min/km trots detta. Med facit i hand är jag faktiskt nöjd – jag har fått en rejält bra genomkörare, ett grymt snabbdistanspass. Och snyggare naken blir man ju alltid, oavsett fart. Det är bra. Wienerbrödet jag avnjöt på Pressbyrån timmen före start var också grymt gott. Så där frasigt och kleggigt – och alldeles underbart.
Avrundade dagen med en skön långpromenad – gjorde susen med mina sega ben! Foto: Petra Månström.
Stort grattis till alla er hjältar som också kämpade er runt Premiärmilen idag!