Intervaller i ny doja!

Så här glad var man efteråt. Till höger har pjucksen landat på hallmattan. Foto: Petra Månström.

Kände mig farlig redan när jag stod utanför porten och väntade på att kära Garmin skulle hitta alla satelliterna. Bara några meter in på uppjoggen funderade jag på vad det var för skor jag egentligen hade på mig. Det var en helt annan löpkänsla än i skor jag tidigare har provat. Inte så att andra skor är sämre, men det här var en ny och oväntad känsla. Fjädringen var enorm och skon kändes pigg och snabb. När jag nådde Västerbron kollade jag på klockan och såg att uppjoggen visst hade gått i 5:15 min/km. Oups, det var kanske lite fort. Men jag skyller på skorna…

Körde lite löpskolning och försökte ignorera nyfikna hundtungor och sega flanörer. Sparkade sedan igång första intervallen och trots att jag fick kryssa mellan en och annan barnvagn klockade jag 4:30 min/km på första tusingen. Oups, håll i hatten nu Månström. Intervall nummer två gick i motvind och då blev det tio sekunder långsammare. Sen höll jag på så där – med en minuts vila – tills det var dags för sista intervallen. Då försökte jag köra lite kenyanskt och trycka på en aning. Och det gick ju rätt okej trots att jag höll på att krocka med en så kallad ”memil” under slutklämmen när jag verkligen spurtade.

Oh well.

Jag är grymt nöjd med dagens pass. Vad har ni kört idag?