Petra Månström
Vad ska man göra för att förebygga s k gubbvad? Dan Leijonwall ger råd. Foto: Colourbox.
FRÅGA:
Hej!
Jag har till och från haft problem med s k gubbvad vilket i sig är mycket frustrerande. Vad jag läst mig till så är det excentriska tåhävningar som gäller men är lite osäker på omfattningen. En del säger så många som möjligt medan andra har rekommenderat 3 x 15. Jag har kört tåhävningar och efter några veckor kan jag återuppta löpningen men med en längre upptrappning.
Vad tycker du är lämpligast och finns det något annat man kan göra för att förebygga detta?
Mvh Peter
SVAR:
Hej Peter!
Med gubbvad menas olika saker beroende på vem man talar med. De gemensamma nämnarna för många är att vaden känns stum och kraftlös i löpningen, krampkänsla, tidig mjölksyrakänsla och smärta. En del inkluderar känsla av småbristningar, och även fler symtom kan ingå. Skillnaden i beskrivningar indikerar att det sannolikt rör sig om flera olika diagnoser/orsaker med samma benämning.
Det viktiga är att definiera de symptom som finns hos just det aktuella fallet, eftersom det ger en fingervisning om orsaken. Orsaken skiftar således, och det formar vad man gör åt saken. Den generella orsaken är överbelastning med skada av over-use-typ, d v s en upprepad överbelastning. Den specifika orsaken kan vara (ofta en kombination av) bristande koordination mellan underbenets muskler eller bristande excentrisk styrka i vadmuskeln, som i sin tur man bero på ändrad eller felaktig löpteknik, ändrade löpförhållanden (byte av löpunderlag eller löprutin) eller ökad löpkravnivå i förhållande till löpförmåga. Att försöka bota gubbvad med en och samma rehabrutin för alla, ett universalbotemedel, är därför sällan framgångsrikt och bidrar till att tillståndet ofta upplevs svårbehandlat – det krävs ofta en djupare analys av det enskilda problemet för att lyckas bra.
Ett vanligt scenario jag ser på löparmottagningen är ”äldre” löpare med relativt lång löparkarriär som ”plötsligt” drabbas av gubbvad på grund av att löpkraven långsamt men säkert höjts utan att löpförmågan tränats och följt med i samma omfattning.
Om man vill pröva excentrisk vadträning mot gubbvad innebär att man förutsätter att det finns en brist i den excentriska vadstyrkan – den styrka som man använder när man motverkar gravitationen, ”bromsar”, något som ur min synvinkel enl ovan återstår att bevisa genom undersökning.
Den klassiska modellen, ”Umeåmodellen” beskrivs här, och liknar till viss del det exempel som du själv beskriver. Emellertid ser den observante att denna modell gäller för excentrisk träning vid hälsenesmärta/inflammation, som gäller en helt annan vävnadsstruktur och åkomma än gubbvad. Att träna den excentriska vadstyrkan är en helt annan sak, och sannolikt bör man i det fallet sträva efter färre repetitioner och betydligt lägre träningsfrekvens: Erfarenhetsmässigt max 6-8 rep/set och max 2-3 ggr/v (”IMES-modellen”).
Mitt råd är att ta reda på vilken orsakerna är i just ditt fall och åtgärda detta. Till hjälp i diagnostiken och designen av rehab kan kontakt med idrottsläkare eller annan med idrottsmedicinsk utbildning vara bra.
Lycka till!
/Dan Leijonwall, specialistläkare och ansvarig läkare för Stockholm Marathon
IMES AB
www.idrottsdoktorn.se
Har du också en fråga till idrottsläkare Dan Leijonwall? Mejla den till spring@svd.se!