Maratonbloggen
Petra Månström
Petra Månström
Så här glad såg man ut efter att ha klämt långpanna på 25 kilometer. Foto: Privat.
På tisdag ska jag genomgå en operation som gör att jag inte kommer kunna springa på två veckor. Det handlar inte om någon löprelaterad skada utan något helt annat som bara måste göras. Hälsan framför allt – såklart, men visst är det jobbigt att inte få springa på ett tag. Det blir ju en slags abstinens som jag känner igen från sommaren 2012 då allt bara var segt och eländigt. Just nu tycker jag däremot att löpning är bland det roligaste som finns och det känns inte alls kul att tvingas till ett uppehåll. Men jag ger mig inte: nästa lördag är ett tre timmar långt spinningpass inbokat! Här ska byggas pannben med tillgängliga medel.
Dagens trevliga sällskap – Zara och Ingmar! Foto: Privat.
Har medvetet kört en hård vecka för att verkligen maxa löpningen så här inför uppehållet. I tisdags var det korta, snabba intervaller, i fredags tröskelpass, igår en skön morgonjogg och idag slog jag till med långpass på 25 kilometer. Sprang tillsammans med Ingmar och Zara, på det gamla goda 7-kilometersvarvet. Körde lite omvägar mot slutet för att skramla ihop till 25 kilometer och konstaterade att jag kände mig oförskämt pigg när jag kom hem igen. Surt att göra uppehåll nu men samtidigt bra på ett sätt: det är aldrig fel att stanna upp, göra lite paus i det man annars gör mest hela tiden och få lite tid till reflektion.
Fler som sprungit idag? Vad blev det?
