Petra Månström
Muskler är bra att ha! Foto: Privat.
Det här med kroppens utseende är ju ett ämne som alltid berör och engagerar många. Det är svårt att märka några större förändringar på sig själv eftersom man ju lever i sin kropp hela tiden – men när man träffar människor man inte sett på länge blir det intressant. Då händer det ibland att man får höra lite oväntade saker, som i torsdags:
”Du har blivit en mager löpare!”
Den som sade detta menade förstås inget negativt, det var bara ett konstaterande. Personen hade inte träffat mig på nästan fem år och för fem år sedan höll jag ju inte på med löpning. Men eftersom jag i löparkretsar anses vara ”storväxt” har jag aldrig uppfattat mig själv som mager. Har exakt samma klädstorlek som innan jag började löpträna, den enda förändringen jag egentligen märker är att jag blivit något mindre över höfter och lår. Överarmarna har kanske också blivit lite mindre, av den enkla anledningen att jag inte kör lika hård styrketräning längre.
Sedan är det lite intressant att många av oss nog uppfattar ”mager” som ett ord med negativ klang. ”Smal” tror jag att vi får mer positiva associationer till – fast mitt ideal har alltid varit ett utseende som jag trivs med och som jag kan bibehålla utan att behöva göra avkall på det goda i livet. Vilka associationer får du till ordet ”mager”?