Maratonbloggen
Petra Månström
Petra Månström
Glada deltagare efter ett gäng härligt sugande tröskelpass på Ridstigens just nu synnerligen geggiga underlag. Foto: Petra Månström.
Så där – veckans bästa pass är avklarat! Det är svårt att beskriva med ord, men känslan när endorfinerna kickar in på allvar någonstans efter en fem-sex intervaller är oslagbar. Då går det plötsligt så lätt och det känns som om man springer lite ovanför marken – det är mäktigt. Och så är det väldigt sporrande att kika på klockan efter varje intervall och se att det ju var riktigt bra fart trots underlaget. Tänk bara efter ytterligare några månaders körning i djupsnö, i slask och i gegga – att springa på torr, slät asfalt kommer kännas som att vara skjuten ur en katapult!
Stort tack till alla underbara entusiaster som förgyllde dagens pass: Ingmar, Fredrik, Jennie, Inga med flera. Att springa de här passen är livskvalitet för mig!
