Tove: ”En löprunda löser alla problem”

Tove Holm efter målgång i Paris maraton april 2012: ”Det tog en evighet för mig att hitta min familj, som smart nog placerat sig nära ett par andra finländare som hade haft Finlands flagga med sig, som de flaggade med högt över huvudena, som jag orienterade mig efter.” Foto: Privat.

Vem är du?

– Jag heter Tove Holm, är 39 år och bor i Åbo, Finland.

När började du springa?

– I april 2007.

Varför började du springa?

– Jag var på arbetets hälsogranskning hösten 2006 då allt var väl – förutom att jag inte motionerade alls, som hälsovårdaren rekommenderade att jag skulle göra. Mina döttrar var då 3 och 6 år gamla och jag hade hamnat i den så kallade småbarnsfällan, det vill säga ansåg/trodde att jag inte hann motionera. Första december blev jag förkyld, och förkylningen släppte inte, utan bara fortsatte och fortsatte. På jullovet tog jag mig i kragen, skaffade en stegmätare och beslöt mig för att börja promenera. Jag minns att jag promenera en timme och sov två, så gott som varje dag under jullovet. Under mars-april 2007 deltog jag och några kolleger i smyg i en annan arbetsplats motionskampanj. Den gick ut på att man fick olika många poäng för olika grenar. Jag ville nå en viss nivå, och bästa poäng fick man av löpning, 7 poäng för 2 km. I april löpte jag min första tvåkilometare och föll i marken av utmattning. Jag nådde nivån jag satt upp i motionskampanjen och i maj orkade jag löpa 4 km, i juni 8 km. I juni deltog en annan kollega i sitt första maraton och frågade om jag skulle delta i ett halvmaraton med henne på hösten, som jag anmälde mig till. Efter att jag klarat min första halva i september 2007 beslöt mig för att springa en hel, vilket jag gjorde i juni 2008.

Hur har löpningen påverkat ditt liv?

– Nu för tiden kan jag inte tänka mig att inte löpa; jag upplever att jag har en massa energi och orkar med vad som helst. Jag är knappt någonsin sjuk, och om jag blir det så är det mycket mildare än resten av familjen. Har jag något jag behöver lösa eller tänka över, är på dåligt humör eller stressad behövs det bara en löprunda och så är problemen ur världen eller lösta.

Vilka reaktioner fick du av omgivningen när du började springa?

– Jag minns inget speciellt men märker ibland att folk tror att jag är superhälsosam bara för att jag löptränar, vilket inte stämmer i mitt fall. Min man tycker om och är otroligt skicklig på att laga mat, så han lagar underbart god mat i mängder som jag och resten av min familj och vänner får njuta av. Men det är ju en hobby som löpning är ett otroligt bra komplement till!

Berätta om din bästa löparupplevelse!

– Det är nog något av alla lopp, då precis allt gått som smort och det har blivit personbästa.

Vad är det bästa med löpning?

– Det är en utmärkt motionsform, som går att utöva var som helst. Perfekt om man reser mycket i arbetet, fast såklart lika bra om man inte gör det. Löpning är otroligt mångsidigt och det verkar som att åtminstone jag inte kan bli trött på det.

Vilket är ditt favoritpass?

– I höstas har mina favoriter varit Yasso och så kallade norska intervaller, som jag kallar så för det var några norrmän som kom på att det var det effektivaste träningspasset. De norska intervallerna går ut på man efter uppvärmning löper 4 x 4 minuter hårt, med 3 x 3 minuters långsammare tempo däremellan. Yasso är nästan samma sak, där ska man löpa 5-10 x 800 meter hårt; motsvarade tid i minuter och sekunder som man strävar efter i timmar och minuter på maraton. Mellan intervallerna springer man 400 meter på samma tid. Jag löpte däremot min sämsta helmara på några år i höst, så jag skall nog omvärdera mitt favoritpass till våren igen. Av tävlingspassen är halvmara min absoluta favorit, den går alltid bra.

Vilka skor springer du helst i?

– Jag har en absolut favorit efter några års prövande som är Nike Zoom Elite. Nike slutade göra tossan förra året, varefter jag testade några andra, varav ingen kändes lika bra, men som tur ändrade Nike sig och den har funnits i affären sedan i våras igen.

Vilka är dina mål med löpningen?

– Huvudmålsättningen är mitt eget välmående och jag bygger upp träningen kring två säsonger, varav den ena börjar i december och pågår till maj/juni och den andra börjar i augusti och pågår till oktober/november. Jag tränar alltid till ett helmaraton i april och till en annan i oktober/november, i vilken jag lägger in tävlingar på kortare sträckor alltid då det är möjligt, det vill säga arrangeras i närregionen.

Vem är du som löpare om tio år?

– Erfarnare än idag, med skadefri historia.

Hur hittar du inspiration till din löpning?

– Genom att anmäla mig till nya lopp, det räcker mer än väl. När jag beslutat mig för att löpa ett lopp gör jag det varefter jag försöker hinna med så mycket träning som möjligt inför det.

Dina bästa pepptips till någon som vill börja med löpning?

– Sätt upp en målsättning och belöna dig för dina framgångar. Bra skor är såklart viktigt, byt märke ifall du får skavsår, det skall man inte få.

Vilken är din främsta drivkraft i löpningen?

– Det kommande loppet jag är anmäld till, välmående jag får av passen.

När på dagen springer du helst?

– På förmiddagen, fast det kan jag sällan. Nästan allt går, fast på morgnar springer jag enbart på arbetsresor och sent på kvällen vågar jag inte.