Petra Månström
Det var inte många löpare som trotsade snålblåsten och fredagsmyset och sprang på Västerbron ikväll. Foto: Petra Månström.
Jag gillar att ge mig ut och springa när det är lite kärvt. När vädret jäklas och elementen spjärnar emot – då lever jag upp, måste jag erkänna. Kanske för att jag känner mig lite coolare när inte alla andra är ute på vägarna, när man får ha asfalten i stort sett för sig själv. Tidigare idag kom jag på att jag ville köra ett kortare, fartfyllt pass som bygger pannben och snabbuthållighet. Och gärna en skvätt löpstyrka också. Så kom jag plötsligt på det: jag drar till Västerbron! Det är ju ungefär två kilometer dit från min port, perfekt för en uppjogg och nerjogg. Lite backe blir det också eftersom bron inte är platt – kalas!
Det här är lite pinsamt att erkänna, men jag gör det ändå: när jag springer låtsas jag ibland att jag är med i en cool musikvideo. Och efter gårdagens massiva musikupplevelse i Friends Arena fanns det ju bara en musikvideo jag skulle medverka i under dagens pass: den till Antidote såklart! Jäklar, vilket bra drag det är i den låten! Intervall nummer ett gick av bara farten, tänkte knappt på att jag sprang utan var helt inne i musiken. Gatubelysningen, broräcket och den överlag karga, råa industrikänslan var väldigt lik den inne i arenan igår.
Jag försökte hålla tröskeltempo och vara uppmärksam på hur kroppen kändes. Jag bestämde mig för att köra sex vändor över bron, ungefär en kilometer per intervall. Jag konstaterar att jag nu, efter nästan tre år som löpare, utan problem kan köra ett kvalitetspass på egen hand. Det trodde jag faktiskt aldrig att skulle palla med. Om det skedde tack vare Swedish House Mafia eller ej låter jag vara osagt.
Vad säger ni som har sprungit på Västerbron, tycker ni om att köra intervaller på den?