Fråga Dan: Vad göra åt smärta i hälsenan?

Vad göra åt smärtor i hälsenan? Idrottsläkaren Dan Leijonwall svarar. Foto: Erik Mårtensson/Scanpix.

FRÅGA:

Hej!

Efter att ha tränat intensivt inför Lidingöloppet och dessutom gått över till skor med lägre tå-häl-dropp (från 11 till 4 mm) har jag fått problem med en knöl på hälsenan, ca 0,5-1 cm ovanför hälbenet. Det känns som att ena sidan på senan är mer svullen, det vill säga inte riktigt hela senan. Jag kan springa korta sträckor utan problem.

Vad ska man göra? Om man googlar på den här typen av problem dyker en mängd förslag upp: isometriska tåhävningar, operation, stötvågsbehandling, kyla efter träning… Antar det inte finns någon ”patentlösning” på detta, men vågar man springa överhuvudtaget? Eller ska man vila – och i så fall hur länge? Vilken alternativträning är lämplig? Hur åtgärdar man detta?

Mvh Pär Holmgren

SVAR:

Hej Pär!

Det du beskriver är en knöl på hälsenan strax ovan hälinfästningen, men inte hur mycket besvär/smärta du har egentligen, varför det inte är helt självklart vad det handlar om. Det kan röra sig om en partiell bristning i hälsenan, ett stråk som rullat upp sig, men kan också handla om ett uttryck för senskideinflammation med uppdrivning av senskidan – vilket är mindre troligt så långt ner på senan.

Det kan teoretiskt också handla om ett ganglion, en vätskefylld säckbildning på senskidan, eller en uppdrivning på senan på grund av lokalt tryck (”Hagmans deformitet”). För säker diagnos krävs en undersökning.

Mest troligt således en liten bristning. Sådan uppkommer då kvalitén på senan understiger de krav som ställs: Om man ökar kraven hastigt, såsom vid snabb ökning av träningsmängd/träningsinnehåll, hinner vävnadshållfastheten inte anpassa sig till de högre kraven. Styrkan i vadmuskeln ökar snabbare än vävandshållfastheten, vilket ökar risken för skada.

Botet är att låta den inflammation som uppstått i och med skadan läka ut. Inflammation är kroppens sätt att läka en skada. Undvik därför antiiflammatoriska läkemedel och belasta enbart till smärtgräns. Dessutom behöver man ha mer disciplin i träningsupplägget så att man doserar träningsinsatserna mer skonsamt, samt att förebygga framtida skada genom att kompletteringsträna de kvalitéer som fattas; muskelstyrkans olika delar samt muskelsamspelet i underbenen (koordination).

I väntan på återgång i ordinarie löpning bör man underhållsträna på sådant sätt som avlastar hälsenan något, till exempel genom cykel/spinning eller crossträningmaskin.

Med tanke på att senskadan är potentiellt allvarlig bör man gå igenom träningsupplägget med löpkunnig sjukgymnast eller naprapat, vilken också kan bekräfta diagnosen. Vid komplikation eller tveksamhet bör idrottsläkare konsulteras.

Lycka till!

/Dan Leijonwall, specialistläkare och ansvarig läkare för Stockholm Marathon
www.idrottsdoktorn.se

Har du också en fråga till idrottsläkare Dan Leijonwall? Mejla den till spring@svd.se!