Petra Månström
Känns inte miljoner löppass i veckan så lockande? Skippa några – och bli snabbare på kuppen! Foto: Petra Månström.
Ni som har följt den här bloggen ett tag vet ju att jag i somras hamnade i en rejäl svacka. Kroppen orkade inte, jag var konstant förkyld och motivationen var körd i botten. Prover visade en ”pressad blodbild” som skulle kunna vara stressrelaterad och immunförsvaret var utslaget. Det var inte roligt att träna och bara tanken på löpning fick mig att vilja lägga mig på soffan och ta en pralin till. Jag insåg att jag var tvungen att ta en rejäl vila från all sorts träning. Och när jag satte igång att springa igen så skulle det ske på ett annat sätt än tidigare.
Vad innebär då det? Jo, färre pass men med mer fokus på kvalitet, rejält med hela vilodagar utan småjoggar här och där. Allt för att kroppen och skallen skulle vara så utvilade och taggade som möjligt inför de tuffa passen. Och efter att ha tränat efter den här principen i några veckor känner jag verkligen att det här är min metod – i alla fall just nu.
För det behöver inte nödvändigtvis vara så att flest kilometer i veckan vinner. Mängd behöver inte alltid vara framgångsreceptet – särskilt inte om man som de allra flesta heltidsarbetar och kanske har småbarn. Mitt jobb handlar mycket om att sitta och skriva – det är med andra ord ganska inaktivt. Tidigare trodde jag att det bästa då är att trycka in så många pass som möjligt utanför arbetstid för att kompensera – och då ganska många lugna distanspass. Men jag har märkt att även de passen sliter, inte bara fysiskt utan även mentalt. Det blir helt enkelt för mycket löpning.
Är man som jag en smyglatmask är det också balsam för själen att veta att idag får jag gå raka vägen från jobbet hem till soffan. Får slappa framför ”Dallas” och slippa några sega kilometer runt Kungsholmen. Då spar jag hellre krutet till något av veckans två tuffare pass och ger järnet då. Och jag lovar – känslan att få bränna av ett kvalitetspass på pigga och hungriga ben är oslagbar! Rekommenderas!