Petra Månström
Envis smärta i sätesmuskulaturen – idrottsläkare Dan Leijonwall ger råd. Foto: Colourbox.
FRÅGA:
Hej,
jag började löpträna januari 2010 efter x antal års uppehåll, allt enligt schema i tidningen I Form. Allt gick jättebra men i juni kände jag en smärta i rumpmuskeln och den har inte gett med sig sedan dess.
Jag har gått hos naprapaten, träffat en ortoped som sade att jag hade en förskjuten S1 kota, ätit Diklofenak (vilket gör att smärtan försvinner för stunden), haft träningsuppehåll, fått akupunktur hos sjukgymnast, tränat plankan och mage med mera. Men det går inte över.
Det har blivit bättre för jag har inte samma värk på nätterna, men jag kan inte jogga och jag känner av det till exempel när jag kör bil (statiskt). Har du något träningsprogram att hänvisa till?
Camilla, 44
SVAR:
Hej Camilla!
För att kunna uttala sig mer specifikt om besvären och föreslå rätt träning/rehab behöver man mer bakgrundsuppgifter, och möjligen komplettera undersökningarna från tidigare, i synnerhet då flera vårdgivare har varit inblandade. ”Rumpmuskeln” finns det ju ett antal olika sorter av, och rumpa/bäcken/ljumskar är ett motoriskt komplext system.
Löpare brukar drabbas av flera olika problem, då muskulaturen där bak är central i löpkedjan. Ett vanligt fenomen är stramhet i höftrotatorerna (de djupare rumpmusklerna), vilket förhindrar rörlighet i löpsteget och ger överbelastning på annat håll (ljumsken och ryggen), och ömhet i rumpan. ”Förskjuten S1-kota” förklarar inte smärtproblematiken och beskedet är heller ingen tröst eller hjälp för den som behöver bli av med besvären.
I ditt fall låter det inte som att man vare sig löst problemet eller förmedlat varför det inte blivit bra. Ibland beror detta på att vårdgivaren inte förstått var problematiken ligger, ibland handlar det om att informationen mellan flera inblandade vårdgivare inte fungerar – man drar åt olika håll och/eller har olika åsikter om diagnos och terapi, vilket gör att behandlingen inte blir optimal.
Det bästa man kan göra som patient är att gå tillbaka till den vårdgivare som har ansvaret för behandlingen och som har mest information, och ställa frågor och kräva svar. Om man inte får ett svar som kan accepteras bör man få en vidareremiss eller söka själv hos någon annan.
Vänliga hälsningar,
Dan Leijonwall, specialistläkare och ansvarig läkare för Stockholm Marathon
Har du också en fråga till idrottsläkare Dan Leijonwall? Mejla den till spring@svd.se!